Jag ska flyga civilt

Bloggtorka lider jag av. Eller torka kanske är fel ord men jag har en hel del annat att tänka på om jag ska va ärligt. Det känns lite som om jag vandrat in i någon slags koma. Tog det största klivet i Tjeckien och efter det känns det mesta ganska dimmigt.. fast bra dimmigt då menar jag ;-) Har inomhustjänst den här veckan och sitter i en redigering på jobbet och klipper. Börjar klia lite i benen nu och det är bra att det bara är en vecka kvar till nästa resa. Åker med Olof och Mr E till EM-kvalet i Portugal. Jag trivs bäst så.. på resande fot med kameran på axeln. Har svårt att sitta still på en redaktion mer än en vecka i sträck, den här gången blir det två, men det får man ta ibland. Efter Portugal ska jag på semester till Grekland. Till Kreta. Till Rethymnon. Fasen vad bra det ska bli =) Många tycker det är dumt att jag åker när jag är ledig, men jag måste ju också kunna få åka iväg utan att jobba jag me. Behöver se solen. Behöver veta att den finns kvar överhuvudtaget. Behöver framförallt vara LEDIG och inte bära på något annat än mina egna privata grejor. Ingen kamera, ingen dator, ingen extraväska för prylarna, inget stativ och ingen reporter. Inte för att jag brukar bära omkring på mina kollegor, men ändå. Det är mycket att tänka på. Nu ska jag åka charter och det enda jag ska göra är att ta mig till Arlanda (blir nog inga som helst problem eftersom jag kan den vägen rätt bra vid det här laget), sen ska jag hitta rätt desk och placera min resväska på vågen. Efter det räknar jag blint med att nästa gång jag måste fundera på något är först när jag kommer till hotellrummet och ut på balkongen och ska bestämma vilken av stolarna som ska fungera som min plats de följande 9 dagarna. Charter är bra på det sättet. Researrangören fullständigt idiotförklarar sina gäster och lotsar fram packet i led från A till B med hjälp av uniformklädda reseledare med skylt och transferbussar som bara släpper på och av gäster vid uppvisande av giltigt ID-kort så att fel gäster inte ska hamna på konkurrerande researrangörs buss, hotell, välkomstmöte, knossosutflykt, ouzo-provning osv. Vore inte det här en kul aktivitet att erbjuda på ett grekiskt resmål "sätt ihop ditt eget souvlaki-spett". Grek-kocken Kostas guidar bland köttbitar och grillkol. Jag skulle lätt anmäla mig, även fast jag är vegetarian. Nä nu måste jag nog sluta drömma om grekiska ö-världen.. det är redigering jag ska koncentrera mig på. Gick rakt in i godislådan förut. Men var tvungen för att verka en anings entusiastisk över det faktum att jag klipper 20 sekunder innebandybilder till kvällens sändning. Som sagt bara en vecka kvar nu.

Äntligen söndag

Vi har checkat ut från det otrevliga hotellet, väskorna är intryckta i bilen och finkaffet är upplockat för sista gången på Café Costa. Vi har kört mot trafiken i den speciella vm-filen som leder fram till en helt vansinnigt lerig och gropig parkering för press vid skidstation där frivilliga tjecker med reflexväst jobbar med att spada ner grus i hålen och att som om vi vore en Boeing 747 vevar in oss i "rätt" parkeringsrad så vi inte råkar ställa oss på "fel" plats. Att fatta egna beslut här slutar ofta i katastrof. Vi har åkt shuttlebil upp till mediacentret med tjeckiens svar på Cristiano Ronaldo som varje dag våldför sig så brutalt på vaxburken att ingen orkan i världen skulle kunna rubba ett enda hår på hans tjeckiska skalle och som gärna sneglar i backspegeln med ett flin till tonerna av svår tysk hiphop på högsta volym. Svår i den bemärkelsen att man inte förstår ett ord för mig är det helt obegripligt varför tyskar överhuvudtaget envisas med att släppa skivor i den genren. Så det enda som väntar oss nu är 5 mil av längdskidåkning och intervjuer i en slaskig mixed zone som en ftp senare landar i Stockholm och i TV4-huset. Sen kan jag lova... ska jag dra av mig termobrallorna, ge Liberec fingret, sätta mig på passagerarsätet i hyrbilen och bara njuta medan Maudan styr mot Prag och flyget hem!

Det var Petter Northug i papp!

Här är den!!!!! Pappdockan! Mysteriet är löst.. puh.. hade varit svårt att lämna Liberec utan att få veta. Fick syn på den under en middag med SVTs medarbetare på samma restaurang vi satt på när den först dök upp. Jag drog storyn för dom andra och helt plötsligt säger SVT-fotograf Tirheden att han ser någon i baren på hotellet på andra sidan gå med en pappdocka under armen. Svårt att ta på allvar såklart. Alla ställer sig och trycker näsan mot fönstret och helt plötsligt dyker den upp där borta. Ett gäng förfriskade människor har fått syn på oss och viftar med dockan mot oss. Det händer ju inte. Nästa gång den korsar vår väg är i mixed zone efter gårdagens stafett. Sms från Tirheden: "ser du pappdockan?" På storbildsskärmen visas norska lagets glädjevandring och med sig har dom.. ja precis.. PAPPDOCKAN! Det är en Petter Northug i full skala. Känns skönt att fått rett ut detta lilla mysterium som ockuperat våra hjärnor under vår tid i Liberec. Nu är man liksom redo att åka hem.



Två tjecker på ölpromenad kl 11 en fredag förmiddag. Det ska börjas i tid!

Reglerna för vad som gäller i mediacentret är tydliga. Man får varken ta med sig pistol, kniv, småhundar, eld, kameror, någon slags flaska med kork, en tänd cigarett, glass, nyårsraket, flaskor med etikett, en konstig apparat som ser ut som ett kassettband med sladd, en mugg, något som på bilden ser ut som en handgranat, men framförallt lämna boomerangen utanför!!

Finfika på gallerian


Mycket trevlig middag och barbesök med SVT förresten. Vi blåste på. Det var nödvändigt. Vet inte vad som hänt annars, för det är inte svårt att bli knäpp i den här stan. Det märker man på invånarna. Maud noterade idag att man inte måste va handikappad för att få handikapparkeringstillstånd i det här landet. Räcker tydligen med att man är tjeck. Där ser man. Snart hemresa nu, vi håller ihop och kör rakt in i kaklet som vanligt. Några timmar kvar, bara några timmar kvar till utcheck!!! 8 mil i skidspåret sen är det klart. Då lämnar jag Liberec med ett leende på läpparna och blir antagligen hundra gånger gladare när jag kommer hem, hem till ledighet och allt underbart som väntar ;-) Längtar så jag spricker snart!

Jag saknar mitt Wii

En sol!!!! Trodde inte det var sant imorse när jag klev ut på parkeringen för att vänta på Maudan och såg solen kika fram mellan de tjocka gråa moln som täckt himlen över Liberec sen vi landade här. Tänk vad glad man kan bli över en sådan enkel sak som att solen lyser och värmer. Även om det bara var för en kort stund gjorde den under för vår mentala hälsa. Blev lite deppigt när den försvann men dök upp igen strax före Lina Anderssons målgång och vi kunde konstatera att sverige tagit silver i någon slags par-sprint. Sådant gör mig glad =) Och i och med att molnen lättade litegrann fick vi se att det är en ganska fin vy ut över en massa berg runt omkring Liberec. 

Jag och Maud står i mixed zone och försöker suga åt oss så mycket vi kan av solskenet. Lyckades givetvis!

Två stekare på "finsidan" av mixed zone.

Presskonferens med silver och guldmedaljörer i dagens sprintlopp.

Maudan på täppan. Tv4 toppar listan på Sveriges bästa tv-kanaler. Tv4 Sporten levererar på hög nivå. Tv4 står högt i kurs hos tv-tittarna. Tv4-profil tar ett kliv upp. Tv4 Sporten står över fotbollsallsvenskan och byter sport med SVT. Bernhagen: "Jag är för stor för Skid-VM". Tv4 Sportens team i Liberec: "Är det här över snart?" Det finns många rubriker som passar på bilden nedan. Nä om någon inte fattat det ännu, det finns absolut INGENTING att göra i Liberec ;-)
På tal om glamourös mediabransch. Expressen är nöjd över väl vald plats i mediacentret. Utanför står en hel rad med tjeckiska baja-major frekvent besökta av nervösa skidåkare före lopp. Mysigt!

Idag efter jobbet under en middag på folktom tjeckisk restaurang såg vi en snubbe stå superstill och glo rakt in på oss i ett hotellfönster rakt över gatan. "Fasen vad obehagligt!" sa jag och lutade mig tillbaka hastigt för att undkomma killens blickar. Maudan kollade tillbaka skeptiskt och menade på att ingen levande människa i hela världen kan stå så still som den här mannen gjorde. Vad? "Jo men det är ju en pappdocka förstår du väl?" Nä vaddå är du säker? "Klart det är en pappdocka som någon ställt där för att skämta, det måste det va!" fortsatte Maud självsäkert. Jag böjde mig fram och började kolla tillbaka för att se om den verkligen var så platt som Maud sa. Jag kollade ett bra tag, Maudan lika så. Vi gav snart upp och åt vår mat istället. Helt plötsligt flämtade Maud till och gjorde tecken ut mot fönstret mitt emot. Han var borta! Men vaddå var det ingen pappdocka?? Var det en riktig människa? Eller råkade personen som bodde i det hotellrummet och som placerat pappdockan för att driva med hela Liberec befolkning smälla igen dörren lite för hårt så att pappdockan ramlade ner från fönsterkarmen? Om så var fallet varför reste han inte upp den igen? Jag menar vi satt ju ändå kvar en halvtimme för att se om dockan/den levande människan skulle dyka upp igen. Vi fick lov att gå ifrån restaurangen utan svar på någon av ovan ställda frågor. Vi kommer antagligen aldrig få veta. Det känns sådär. Är det fortfarande någon som undrar något om huruvida vi är understimulerade här borta i Liberec eller inte?

Med facit i hand skulle man tagit med sig ett tv-spel eller vad som helst så vi hade haft något att göra här om kvällarna.. jaja bara 4 dagar kvar nu och imorgon blir det tjeckisk sovmorgon! =)

Solen lyser aldrig i Liberec

Nu har jag gjort ett gym på mitt rum. Man kan få ihop ganska många övningar med hjälp av lite yta, en IKEA handduk, två 1 1/2 liters vattenflaskor och några kamerabatterier. Det här går liksom inte längre. Måste få upp lite värme nu innan blodet fryser till is i ådrorna. Jag har frusit konstant i 10 dagar nu. Stod i mixed zone under tävlingarna idag och joggade på stället i typ 10 minuter, men det hände absolut ingenting. Blir liksom inte varm oavsett vad jag gör. Pratade med systersonen Isaac förut. Han ringde igår och berättade att han fått feber. Stackars! Idag ringde han igen och berättade att han inte bara hade feber utan han hostade så han kräktes också. Fan vad avis jag blir. Inte för att jag känner för att kräkas men lite feber skulle inte skada. För om jag fick tillbaka lite feber nu skulle min kroppstemperatur antagligen återgå till normal nivå igen eftersom jag är övertygad om att den sjunkit till under 34 grader vid det här laget. Sover med dubbla duntäcken och långärmad tröja. Är det ens lagligt att ha så låg rumstemperatur på ett hotell? Det positiva är att jag numera vet exakt hur det är att bo i en igloo och har konstaterat att jag ALDRIG kommer vilja göra det.. så jag behöver inte 

ens fundera om jag någonsin kommer få en sådan fråga utan kan vänligt men bestämt säga: Nej!

Jag har en svacka, svårt att hålla humöret uppe nu.. men snart så är det hemresa och värme väntar. Längtar som tusan =)

Är det inte det ena så är det internet

Det blir ett kort inlägg idag. Se bilden ovan och jag tror dom flesta som känner mig och min rygg förstår. Anledningen till varför min dator står här på ett stengolv i en hall framför en dörr i ett hotellrum ute på den tjeckiska landsbygden är för att yoghurten var slut på frukostbuffén imorse när Maud skulle äta. Det var liksom droppen för henne. Nu 10 timmar senare sitter jag i ett nytt gigantiskt rum med fyra sängar istället för två, stora fönster åt två håll, stort bord och en hall med garderob och hur mycket plats som helst för både mig och mina väskor. Maudan har flyttat längst upp till värsta takvåningen till en 3 (!!!) rumslägenhet med kök och snetak. Hon har en dubbelsäng plus fyra sängar till och ett av rummen har hon stängt dörren till för därinne vet hon inte riktigt vad hon ska göra. Jag var inte med i morse när Maud käkade frukost, jag var heller inte med när hon begav sig till receptionen för att prata med personalen. Vet inte alls hur hon bar sig åt för att få den stackars receptionisten att uppgradera oss så in i bäng eftersom det häromdagen var fullbelagt och stört omöjligt att få större rum. Ska jag vara ärlig är det nog bäst om jag inte vet, men jag är i vilket fall oerhört tacksam! Enda kruxet med den här flytten är att det trådlösa nätverket bara funkar ute i korridoren på det här våningsplanet. Och så här då förstås. Precis innanför dörren till mitt rum har jag hittat en svag liten rackare till signal som bara når fram om datorn står med skärmen lutad mot dörren och nere på golvet. Kan inte ha den i knäet ens. Fast vem har sagt att vårt jobb är glamouröst. Har jobbat på stengolv förut. Om det är det som krävs för att jag ska slippa bo i ett rum där Nils Karlsson pyssling skulle känna sig som en jätte så kan jag köpa läget. 

SVT sprintar runt i spåren ungefär lika långt och länge som skidåkarna gör varje dag, fast utan skidor då såklart. Dom har en helt annan access på arenan än vad vi har. Dom får även stå i en lite finare del av mixed zone, den del som alla skidåkare passerar först. Ändå lyckades dom missa en viss norsk före detta skidåkningshjälte som nuförtiden är superpolare med Södergren. Men Maudan var på tå och högg direkt. Hon snappade även upp den ogjorda vinkeln på dambackhoppningen, det där hemliga reportaget vi var ute och spelade in häromdagen. Vem behöver finpass och evenemangsrättigheter. Det går att göra tv ändå. Ställningen just nu Tv4-SVT 10-0!

Shoppingäventyret fortsätter. Fåfängt jackbyte på Broberg så här halvägs in i mästerskapet. Helt rätt tänkt. Min kollega har dessutom lärt sig det tjeckiska ordet för rea. Ska bli kul att se vart det här slutar. Båda har konstaterat att vi nog i vilket fall redan nu är i behov av extra väska att packa i. Får nog bli en till vända till gallerian är jag rädd.

Ett tjeckiskt biopalats

Man vaknar ju som sagt inte och slår volter av lycka över att man är i Liberec. Finns få aktiviteter här förutom jobbet. Igår testade vi att ta varsin tjeckisk öl för att försöka framkalla något slags rus och glömma vart vi befann oss för en stund, funkade sådär. Vi blev mest trötta och gick hem. Vi har också testat att shoppa oss lyckliga. Det spårade ur totalt. Maudan fick något dimmigt i blicken och mumlade något om barnbidrag och hur hon minsann tänkte passa på att byta ut sin vintergarderob när hon ändå är i Tjeckien och bor granne med en galleria och att det faktiskt finns billiga barnkläder på Tradera om nu barnen skulle behöva nya vinteroveraller. Ikväll däremot har vi haft en 2.45 timmar lång flykt från Liberec. Vi gick på bio och såg "Benjamin Buttons otroliga liv". En fantastisk film som borde ses av alla. Den var så bra att jag faktiskt glömde vart jag var för en stund. Hörde Maudan chippa efter andan när Brad Pitt gjorde entré på motorcykel. Sådana bilder ser man sällan på gatorna här i Liberec. Vi behövde det jag och Maud. Nu känner vi oss laddade för ännu en vecka på den tjeckiska landsbygden.

Det har slutat snöa nu! Äntligen! Man kan helt plötsligt vidga sin vy, fälla ner luvan och se saker och ting på ett helt annat sätt. Såg solen idag också, fast bara en skymt bakom det som verkar vara ett oändligt molntäcke. Kanske var ett önsketänkande, eller en spotlight i SVT´s studio... hmm.. Tror jag sagt det förr men jag vill bara påminna om att jag har svårt för nederbörd. Det försvårar arbetet och bilderna blir färglösa och platta. DN-Esk hade räknat ut att det snöat 72 timmar alltså hela tiden sen vi kom hit. Men igår slutade det. Kom lite regn istället och idag har det varit uppehåll. Är tveksam till om det blir något mer vintermästerskap för min del. Tänkte gå till chefen och be att få en snöklausul inskriven i mitt kontrakt. Då kan man hänvisa till den nästa gång man hamnar i vinterlandet och boka första bästa flyg hem så snart man ser flingorna falla. Svårt att avgöra vid vilken mängd snö man ska dra gränsen dock. Imorgon säger dom att det ska komma 26 centimeter! Kan det verkligen stämma? Och om det nu gör det måste jag väl kunna hänvisa till klausulen och stanna inomhus?


Gunde skottar framför sin vallalastbil

Biobesök

Tjeckisk filmduk

Pressträff vid Gundes vallalastbil

Radiosporten valde att göra sin intervju i en snödriva

Vansinnigt snygg mössa. Virkad av Ante. Jag vill också ha!

En tjeckisk öl större än mitt huvud.. joråsurrusåatte...