Nästäpppa

Jag tror att jag filmat min sista fotbollsmatch för säsongen =) Inte för att jag tycker det är tråkigt, tvärtom!! Men det är liksom inte sommar längre och igår, ja alltså det var då jag filmade den sista matchen och då gick det banne mig istappar i ryggmärgen på mig.. Usch det blåste på stadion! Har frusit sen dess kan man säga. Det är nämligen kallt i Hammarby Sjöstad! Vaknade med frost i näsan imorse.. kan ha varit kvalster oxå, men oavsett så var det kallt som i frysboxen och jag tassade i mycket hög hastighet(för att försöka alstra lite värme under själva förflyttningen)in till badrummet och skruvade upp värmen i duschen till varmaste läget. Tur att man inte bor hemma på bollgatan längre. Pappa hade ju blivit vansinnig om han vetat hur mycket varmvatten som gick åt till dagens morgondusch! Måste duscha varje morgon jag, likaså måste jag stryka alla kläder och dammsuga en gång i veckan. Sitter i DNA:t och går liksom inte ändra på. Mamma har lärt mig! =) Kommer ihåg en gång när föräldrarnas vedeldade panna gick sönder. Jag bodde inte hemma då men mamma berättade hur hon vaknade hopkrupen i fosterställning av att tänderna skakade och så kom det rök ur munnen när hon andades. Alltså det var minusgrader och inget varmvatten men ändå ställer hon sig i duschen för man ska ju duscha VARJE morgon! Pappa säger att det inte är bra att duscha för ofta och särskilt inte på morgonen för då försvinner det där naturliga lagret av.. öhh.. a nått som finns på huden som gör att man inte blir torr.. FETT!! =) Så måste det ju va, a i vilket fall så ska man inte tvätta bort det för ofta för då blir man torr, och fryser. Nu vet inte jag om detta är vetenskapligt bevisat eller om det var något pappa bara sa för att slippa bli av med så mycket varmvatten... Ungefär som när man skulle ta näsdroppar när man va liten, alltså innan den moderna nässprayen gjorde entré. Pappa sa att man skulle ligga på rygg i sängen fast med huvudet hängandes ut över kanten och när pappa klämt i näsdroppar i ena borren så skulle man försiktigt vagga huvudet fram och tillbaka några gånger innan man fick nästa dos i borre nummer två, som oxå givetvis följdes av samma procedur. Sedan fick man ligga och vänta till näsan absorberat lösningsmedlet för att det inte skulle rinna ut igen om man reste sig för hastigt. Syftet med själva gungmomenten antar jag var att sprida ut vätskan in i hela näsan. Men jag vet inte om det var nödvändigt eller om det bara var för att man inte skulle behöva använda hela paketet med pipetter vid ett och samma tillfälle.

Köpte förresten en nässpray idag. Drömde nämligen igår natt att jag spelade amerikansk fotboll och att jag fick andnöd när jag blev fasthållen av en motståndare. Vaknade precis när jag skulle till å kvävas och upptäckte att jag inte kunde andas genom näsan pga min förkylning... så jag tänkte att inatt då j-vlar ska jag dopa mig så kan drömma vidare och se till att vinna den där matchen jag påbörjade!

Bra betalt för att sitta på en stol

Vissa dagar är något tradiga i det här yrket. Händer det inget så händer det inget. Pågår visserligen ett gäng fotbollsmatcher på tv-apparaterna runtom mig just nu, men jag fick inte åka på någon idag. Med undantag för det eventuella bråk på Råsunda efter AIK´s match. Tjohoo! Precis sådant en sportfotograf ser fram emot.. not! Så jag har tankat och tvättat bilen, bokat tid för besiktning, vevat ihop kablar, organiserat om bland utrustningen i bilen, Facebook´at (såklart!, ätit sushi, skrattat åt en bild vid min kollegas dator, rensat inkorgen i min mobil, pratat i telefon, skrivit vykort som jag hittade i receptionen (gratis förstås! ;-), läst aftonbladets söndagsbilaga för andra gången, skrivit några sms och nu bloggar jag =) Vem sa förresten att det här jobbet skulle va glamouröst? Gnällde här lite för min kusin som gör sin praktik hos mig. Sebastian kontrade med att påpeka vilken bra timpenning jag faktiskt har för att göra "ingenting". Ja, jo iofs när man tänker på det så.. men fasen jag har ju tråkigt och det kryper ju i benen på mig. Och nu håller dessutom diverse filansande ljudtekniker och annat löst folk på å frågar om jag är på plats på arenorna där det händer.. nä.. fan.. jag sitter på stolen framför datorn i lugna tv-huset och blegar på en skärm =( Jag har ju annars lagt till en slogan efter mitt företagsnamn eftersom jag är så otroligt effektiv på mitt arbete just nu: Sofia Television, "där det händer.. när det händer" Hur bra är inte den elle???! =) Låter oerhört ambitiöst och proffsigt tycker jag ;-) Kan stämma lite denna veckan faktiskt. Jag å lille Max ska åka runt och göra jobb på guldlagen. Kalmar imorgon, Djurgården på onsdag och IFK Göteborg på torsdag.. värsta Kina-resan sett till alla inrikesturer, fast utan kineserna då ;-) Nä, nu tror jag det blir hemresa och parkerings-letning en timme framöver.. är ju ett jobb det oxå!

Flygplan med propeller

Flög minsta flygplanet man kan tänka sig idag.. till Dala airport tur och retur. Planet var så litet att om man satt på första raden kunde man kittla piloten i nacken =) Fast fort gick det! Man hann knappt lyfta förrän man skulle landa igen =) Reporter Max var lite nervös.. han gillar inte att flyga så mycket. Men tror han lugnade ner sig när han fick lov att sitta på just den där första raden. Vi följde den "store" hockeymålvakten Eddie Belfour till Dalarna. Förstår inte vad karln ska där och göra. Han är 42 bast, har spelat hockey sen 1987 och i december ska han bli pappa för andra gången.. Vad gör en sådan person i Leksand?? Pengar måste ju finnas och man kan tycka att han kanske snarare borde avsluta karriären i nått kanadensiskt farmarlag i sin hemort el liknande, nära familj och vänner. Men jag antar att det är sådär med dom stora. Dom som går långt och blir bra brinner verkligen för det dom gör å har svårt att lägga av.

I helgen var föräldrarna här uppe igen. Pappa slapp tapetseringen den här gången. Det var istället teater som gällde för hela slanten. Fick ett kryptiskt sms ifrån mamma efter Sound of music föreställningen i fredags där hon likt en galen junkie på jakt efter en sil beordrade mig att googla loss på nån föreställning på lördagen med en titel innehållandes ordet "hett" och i ensemlen skulle skådespelerskan "Carima Lidborg" finnas.. Hört talas om henne någon?? kändes främmande men jag gör ju givetvis som jag blir tillsagd i sådana lägen. Bokade 4 biljetter till tidiga föreställningen.. den sena gick tydligen inte att vänta på.. jag mötte upp för en lunch mitt i stockholms lördagshandel på turiststråket västerlånggatan i gamla stan.

Idag berättade Fredrik J om sina eskapader på löpbandet på gymet. Hans aggressiva gångstil på bandet orsakade vid ett tillfälle sådan friktion under sulorna att hela han blev strömförande och de hörlurar han hade i öronen gav honom en sådan stöt att han flög hastigt bakåt och av maskinen och ner i knäet på den stackaren som satt i roddmaskinen bakom. Eftersom Fredrik landade mjukt var inte hans första tanke att resa på sig utan han satt väl där och pustade ett tag och reflekterade över det som hänt tills roddaren harklade sig lite besvärat och menade att det nog var dags för Fredrik att resa på sig.. strax därefter flyttade Fredrik ifrån göteborg och hit till stockholm.. kanske var likabra det. Tror inte detta påverkat honom rent fysiskt förutom att jag tycker man kan ana en gulaktig ton runt öronen.. så där som det kan bli om man tillexempelvis bränner något i en vit ungsform. Idag har han iallafall lyckats boka två inrikes flygbiljetter till oss i Thailand, där ska det nämligen brännas med flit =) Snart är det resdax, bara 4 veckor kvar!!

Crockett & Tubbs

Jaahaaa.. andra arbetsdagen efter hemkomst och man är tebax i vanligt rull så att säga. Landslaget laddar inför EM-kval matcher här i stan och vi bevakar givetvis. Undra om man inte blivit något arbetsskadad och studerat dom lite väl ingående genom sökaren när man kan hitta liknelser mellan hur Ljungan håller sina armar när han springer efter boll och "rookien" Sebastian Larssons stil i samma situation. Märkligt. Maxan stod bredvid och förstod inte vad jag pratade om.. men seriöst.. kolla noga och man ser hur dom för sig på exakt samma vis =)

Är löjligt nöjd med helgens tapetsering =) Asså då menar jag ju inte direkt min arbetsinsats eftersom den var näst intill obefintlig utan syftar mer till resultatet. Pappa, mamma och Isaac kom hit runt 12.30 i fredags och åkte igen 17.30 söndag eftermiddag.. pappa klev inte utanför dörren på hela helgen. Han limmade papper på väggarna och det tar sin lilla tid. Han är noggrann och var stolt över de osynliga skarvarna på väggarna.. två fondväggar blev det, en i vardagsrum i nån slags mintgrön turkos färg med fågelmotiv av arten kollibri. Till det en högblank vit LCD ifrån Samsung. Vansinnigt snyggt =) Försäljaren i tv-butiken kollade dock konstigt när jag berättade om det Miami Vice tema jag har på gång i lägenheten.. fast vad vet han..
Sover numera i en skog! =) Ja alltså inte en sån där fotovägg som var modern på tidigt 80-tal utan en svindyr tapet ifrån den anrika engelska tapettillverkaren Cole & Son. Fint ska´re va! Pappa tyckte jag skulle klippa ut fåglar ifrån de bitar som blev över från tv-väggstapeten och klistra på dom på grenarna på träden på den snygga skogstapetfondväggen i sovrummet.. har funderat och kommit fram till att jag kanske inte gör det ändå..

Skruvade ihop en ikea garderob helt på egen hand idag.. bokstavligen kan man säga för min egen hand fastnade nämligen vid ett tillfälle i monteringen under själva socklen som garderoben ska stå på och som följd skavdes ett sår fram på min lillfinger. Garderoben som ifrån början var vit med högblanka vita dörrar (just det, matchar miami vice tv:n, helt korrekt!) blev då fläckvis röd, mycket dramatiskt för en sån som mig och jag kunde inte undvika att tänka att det där uttrycket "ett lik i garderoben" kanske kom ur just en sån här situation.. fast det känns ju mindre troligt. Lyckades iallafall skruva ihop möblen på golvet mitt emellan två väggar i sovrummet. När jag sen skulle resa på det tunga aset till klädförvaring så hade den ju lixom kilat fast och gick varken skjuta fram eller tillbaka. Så jag fick pressa in tårna inunder, lyfta upp och krypa in under liksom så jag fick hela skåpet upp på ryggen ungefär som Obelix i den där tecknade serien Asterix och sedan "backsa" upp den emot ena väggen. Och detta skedde utan minsta skråma på nytapetserad vägg... =) Så nu står den där med sina ståtliga 2.36 med blankaste findörr och med en ton av rosa bloddroppe på höger yttersida och även lite nere i det vänstra sockelhörnet som en symbol för det hårda arbete som ligger bakom denna nymonterade garderob..

Imorgon är det mer fotboll. Dom tränar och håller PK på Råsunda. Max och jag ska dit. Men ingen av oss får åka till Lichtenstein, dom skickar reporter och fotograf som är stationerade i Schweiz i vanliga fall. Gör mig inget.. skönt att låta resväskan va ett tag. Ska packa den snart igen ju, Thailand om 5 veckor! Fredrik kände sig lite stressad när jag sa att det bara är 5 veckor kvar.. han har väl svårt att bestämma vilka solbrillor som gör sig bäst i Asien. YSL eller Prada? YSL eller Prada? Hmm.. svårt val ;-) Själv tänker jag packa lätt och kompensera för den shoppingbrist som rådde för team Broberg/Jedeskog i Kinalandet. 2 timmar på en nattmarknad samt lika många i ett varuhus och då ska man komma ihåg att själva prutningen tar nästan halva tiden och resväg fram och tebax kanske sticker iväg på en halvtimme 45 minuter så säga att jag i runda slängar kanske handlade i 1 och 20 effektiv tid.. då ska det provas och funderas lite oxå.. Och detta på 3 veckors tid!!! Förfärligt!

Äntligen hemma

Klockan står på 05.29 och det är mörkt och kallt i Hammarby Sjöstad. Vaknade för nån timme sen och kände att det kanske var något överdrivet att kliva upp såpass tidigt. Vet inte om det känns så väldigt mycket bättre så här en timme senare, men kan man inte sova så kan man inte sova. Går fortfarande på kinestid och där är ju klockan snart lunch =)

Måste erkänna att det var lite av en chock att komma hem. Det var ju liksom inte höst när jag åkte. När finalen drog igång i söndags stod termometern på 25 grader och jag ångrade lite att jag inte tagit tjocktröja med mig till arenan... Hemresan gick jättebra. Sov inte mycket men lyckades ändå hålla mig vaken till sent på måndag kväll så jag inte skulle vakna så tidigt på morgonen.. 04.00 öppnades ögonen och var pigg. Märkligt. Men fick mycket gjort igår! ;-) Var på jobbet bl.a och lämnade utrustningen. Pratas om en hockeyturnering där som ska spelas nästa fredag och som sporten ska bidra med ett lag till. Ska spelas emot andra medieföretag som SVT, Sportexpressen mfl. Tydligen så måste man ha några tjejer med i laglistan och eftersom jag har skridskoåkandet i mitt blod räknade jag kallt med att få frågan såklart. Den kom aldrig.. men dom behöver tydligen någon som delar ut vattenflaskorna.. ;-) Kanske var lika bra.. asså jag vet inte om jag är så där jättebra som man kanske skulle kunna förvänta sig. Kan skridskoåkning överföras via DNA? Ska kolla upp det där. Vet bara att när jag var liten och pappa tog med mig till isstadion på Villas träningar så tyckte jag det var mycket roligare att springa ut på asfalten med skridskobeklädd fot än att trampa runt på is. Förstås mycket förödande för en skridskospliparkung som min pappa. Tyckte mig ana en glimt av besvikelse i hans öga, men å andra sidan vet jag inte om bandy hade varit riktigt min grej..! Blev handboll istället. Storasyster spelade ju i Linne HK så det var ju anledning nog till att börja. Dom ställde mig i mål.. undra varför egentligen? Vad jag minns så räddade jag inte en enda boll när jag spelade min första och som det efter slutsignal visade sig oxå bli min sista match i handboll. Jag tyckte inte det var roligt att stå i mål. Precis som jag inte tycker det är roligt att gå till tandläkaren. Glömmer aldrig mitt första möte med tanten som jag är helt övertygad om var släkt med en känd tysk diktator och som säkert fick smak för yrket då hon under andra världskriget jobbade som oral torterare i tyska armén. Hon tyckte nämligen att det var mycket bättre att bända upp käften på mig då jag vägrade gapa istället för att ge mig ett bokmärke och vara så där skönt pedagogisk som hon i Sound of Music är när det åskar ute och alla barnen är rädda.
Hon har lagt grunden till den rädsla, eller rättare sagt skräck jag känner inför varje tandis-besök. Kärring..

Idag ska jag köpa tapeter =) Mamsen och papsen kommer farandes här på fredag och då ska det tapetseras, monteras, och säkert spekuleras kring vilka möbler som passar bäst på balkongen. Pappa ringde igår och la sin röst på ett bord jag köpte på IKEA 87 och som tydligen står lite tajt till uppe på hans vind. Tror jag avvaktar lite.

Hej då Kina!

Sitter i SMC:t på arenan i Shanghai för sista gången. Typiskt då oxå att internet anslutningen beslutade sig för att lägga ner just idag =( Åkte hit extra tidigt för att hinna skicka lite inslag hem till Stockholm men de första 45 minuterna gick åt till att piska på den lille internetkineses att felsöka och laga så man kunde slippa dö av en stresschock med efterföljade hjärnblödning så här den sista dagen innan avfärd. Tillslut fick jag nog och flyttade upp en våning till nästa arbetsrum. Här sitter jag nu och det fungerar kalas =)

Måste erkänna att man är lite sliten idag. Det var en tuff kväll igår. Chef Pekkari hade uppmanat till bjudmiddag. En sån middag man får när man är iväg och jobbar på mästerskap och där man går ut på restaurang och äter som om man aldrig sett mat förr, det är nämligen chefen som betalar ;-) Vi hade bokat bord på en flott restaurang på våning 11 i ett hus bredvid the Bund.. alltså precis nere vid vattnet. Takterass med en fantastisk skyline framför oss. Mitt under middagen satte ett sjudundrande fyrverkeri igång ute på floden. Höll på i säkert 15 minuter.. Ett fint sätt av en sportchef att säga tack till sina "arbetare" på ;-) Ha ha! Nä, nu var det ju förstås inte för oss kinespyroteknikerna sköt raketer.. det var tydligen pga de personerna som just nu tävlar i handikapp-OS här i Shanghai, men tjusigt var det helt klart! =)

Nu bronsmatch och sen FINAL!! Lång arbetsdag men det är helt ok för imorgon kommer jag hem!!! =) 18.10 på Arlanda.. räknar med blåsorkester och en välkomstkommité med banderoll och ballonger ;-) Ha ha! Snälle Fredrik är supergullig och ska hämta upp mig.. grym vän han är den där Fredde boy ;-)

Vet inte om jag hinner skriva nått mer innan hemfärd men isåfall drar jag en resumé av denna finaldag ifrån Sjöstaden istället =)

En kombination av för mycket kaffe och för många dagar i kina ;-)

tyvärr suddig bild på mig med cool samurajkines =)

jag som Starbucks biträde

neonskyltgata vid hotellet

jag vid neonskylt

team på tåget

på tåget

kineser i shanghai ;-)

En dag i Shanghai

Tog tåget imorse ifrån Hangzhou, jag, Tobbe, Kåmark, Daniel K. DK och Kåmark kom naturligtvis inspringande på tåget 2 min före avgång.. Alla med 2 resväskor per pers, stativcylinder, kamera och ryggsäck. Lade upp kameran på hyllan ovanför sätet. Daniel la upp sin kostymväska bredvid min kamera men tågvärdinnan tyckte den låg lite dumt där så hon bestämde sig för att vika ihop Daniels kostymväska väldigt hårt och trycka in den ovanpå min kamera.. Daniel blev lite nervös och sa "it´s a suit be careful.. please sir, sorry miss.. it´s Filippa K!" Ha ha! Blir inte bättre än så =)

Sitter på våning 33 på SAS Radisson mitt i härliga Shanghai, granne med ett 8 våningars varuhus.. som en dröm =) Vet inte varför jag hamnade på vån 33.. Ingen av dom andra får bo här uppe.. dom håller till längre ner med resten av packet ;-) Incheckskinesen frågade om jag ville att frukosten skulle ingå i rumspriset. Klart jag vill! Så vips så blev man uppgraderad och får bo med kostymfarbröderna med egen hiss för oss som från våning 30 å uppåt. Frukost intages i club loungen på våning 35. Gillar hur man bokstavligen placerar det lite finare folket mycket högre upp än alla andra, en mycket tydlig hierarki kan man konstatera ;-)
Annars har jag ju svårt för deras sätt att vara i det här landet. Har väl framgått tydligt i tidigare inlägg.. hm.. tappade tålamodet fullständigt idag och frågade en tjej om hon verkligen var dum på riktigt eller om hon bara spelade. Hon var riktigt bra på engelska och förstod varenda ord jag sa.. men asså, ibland är dom bara så ovilliga att va gästvänliga i det här landet att det är helt sjukt. En dag när vi skulle spela in vår VM-sammanfattning på arenan i Hangzhou så råkade jag nudda gräsmattan med ena tån och en vaktmästarkines blev totalt vansinnig och klappade händerna två gånger väldigt hårt och skulle liksom sjasa bort mig därifrån som om jag vore en äcklig uteliggarhund som skulle göra mina behov på hans nytrimmade matta. När jag försökte förklara att man faktiskt kan be snällt och att han borde testa det någon gång vände han bara bort huvudet och började veva. Tro inte att jag gav mig! Fortsatte runt och sökte ny ögonkontakt.. började prata svenska med honom istället samtidigt som jag log och pekade att han skulle göra likadant.. sen la ja till "no problem, ok?" lite tummen upp och sen stod han ju där och garvade nästan som han skämdes. Försöker så gott jag kan att uppfostra dom i medmänskligehet men det går sådär.. Efter kinesvaktis har jag ju 1.2999999 miljarder pers eller nått kvar å det känns svårt att hinna på en livstid.

Hur många kineser krävs det för att flytta ett fotbollsmål?

Har ätit en kiwi, en apelsin, två äpplen, en banan och 4 clementiner som en snäll hotellanställd och hennes fruktutdelningskompis kom förbi med till mitt rum. Enligt min kollega var meningen att man skulle välja EN frukt eller kanske två ifrån de två fat dom tryckte upp i ansiktet på mig när jag öppnade dörren. Kanske var det därför hon såg så paff ut när jag glad i hågen grabbade åt mig det största fruktfatet och stängde dörren. Jaha.. det bor kanske fler gäster på det här hotellet som vill ha frukt... tänkte inte på det ;-) Fast jag tror jag behöver den mest. Har fått halsont, hosta och nu börjar det faktiskt snuva ihop sig lite oxå.. då är vitaminer bra =) Körde honung i teet till frukost också bara för att va på den säkra sidan.
Jag förstår inte varför det är så många kineser på samma position. A men ta t.e.x en vanlig livsmedelsaffär. Där kan det stå 5 personal vid en och samma kassa. En knappar in priset, en annan tar betalt, en tredje packar ner varorna, en fjärde river loss kvittot och en femte lämnar tillbaka växel. Idag när jag ätit min frukost och var på väg ut ur restaurangen stod det först en frukostvärdinna och sa tack.. två meter ifrån henne strax innan trappan ner ifrån restaurangen stod ytterligare en och sa tack.. väl nere på markplan gissa vem som stod där? Jo, kinesvärdinna nummer 3 och mycket riktigt så sa hon tack hon oxå! När man handlar på varuhus så betalar man inte i den affär man valt att köpa produkten ifrån, nej, man lämnar t.ex sin tröja man vill ha till en av de 25 butiksbiträdena, han/hon lägger tröjan i påsen och skriver något på ett kvitto man sedan får ta med sig och gå till "ta-betalt-tanterna" som sitter utspridda runt om i varuhuset. Fast ibland sitter dom inte där för dom kanske oxå har ett fack och har krävt sin rätt till 20 minuters fikapaus på varje timme eller vad det nu kan tänkas va. När man i vilket fall fått tag i en kassa där en ta-betalt-tant fikat klart så stämplar hon tre kopior av den lapp man lämnat, tar betalt och lämnar tillbaka en av de stämplade lapparna till kund plus ett annat kvitto som man sedan får ta med tillbaka till den butik där man från början räknat med att betala, visa upp kvittot och få påsen med sin tröja. Blir inte så många spontanköp på ett sånt ställe om man säger..
Finns en arbetsbeskrivning i det här landet som jag tror heter stå-bredvid-en-hissdörr-och-trycka-på-knappen-markerad-med -"hit". Eller stå-på-markerad-plats-i-Pizza Hut-restaurang-och-glo-besvärat-på-gästerna-under-tiden-dom-äter-men-rör-dig-för-guds-skull-inte-ur-fläcken-om-dom-pockar-på-uppmärksamhet.. och för att veta vart och hur fötterna ska vara placerade finns det fina gröna fotsulor utmålade på strategiskt valda platser runt borden.

Igår missade jag moon cake festivalen pga brasiliens extremt sena och lååååånga träning. Fick inte filma men blev lovade intervjuer efter träning så vi hängde utanför anläggningen i 3 timmar. Den vaktades av fjuniga poliser som inte kunde engelska. Efter 3 flaskor vatten och två koppar kaffe kan även den bäste drabbas av akut kissnödighet så jag frågade lite fint om jag inte kunde få gå tre meter innanför staketet och in i byggnaden där omklädningsrummen fanns för att låna hålet i golvet toaletten.. man vill ju lixom inte gå för långt bort ifall brasilianske coachen får för sig att helt plötsligt avbryta träningen och utmana tjejerna på "sisten till bussen är en skit" tävlingen och så springer alla jättefort förbi och åker iväg innan man hinner tebax.
Förste grindvaktaren skakade på huvudet.. tror inte han förstod min situation riktigt så jag drog några engelska synonymer för toalett. Han hajade inte. Då försökte jag mig på att korsa benen och böja knäna och kisa med ögonen så där som man gör för att illustrera att nu surru är det riktigt krisigt. Han måste trott jag drev med honom för han blev sur och vände sig bort.. Hur ska jag kunna veta att kissnödiga kineser inte ser likadana ut som kissnödiga svenskar?? =( Höjden av förnedring måste ändå varit den gången vi satt på inhemsk restaurang och Tobbe försökte få reda på om en viss maträtt innehöll biff eller fläsk. Servitriskinesen förstod ingenting. Tillslut tappade jag tålamodet och i ren frustration, hunger och desperation drog jag några högljudda snarkningar som skulle likna gris och försökte råma som en tjur samtidigt som jag satte två pekfingrar i pannan för att ge en bättre bild av vad jag menade.. Hon hajade inte hon heller.. Jösses, trodde aldrig i min vildaste fantasi att mitt besök i det här landet skulle kunna liknas vid en 5:e klass roliga timmen med Rita-gissa-spring!

Pappa skulle varit stolt!

Tillbaka i Hangzhou.. en stad som går i temat kommers. En ställe i min smak med andra ord =) Men det är alltså helt sjukt. Finns affärer precis ÖVERALLT! Sist vi var här, eller alltså vi har varit här 2 vändor förut men då hare varit hotell och arena man sett.. nu när semifinal nr 2 inte är förrän på torsdag kan man passa på att spana in omgivningarna. Bor då givetvis på flotta Shangri-La.. Har jag inte sagt det förut så tål det att upprepas: Denna hotellkjedja har jag placerat i det övre skiktet bland mina topp 10. Servicen är outstanding! Nog om det.. Nu shopping! Vi tog en taxi ner till den omtalade "night market", två gator fulla med kinesiska knallar som sålde diverse prylar alltifrån brända DVD-filmer till kopior på kläder, väskor, skärp, glasögon.. a det mesta fanns. Ett paradis för en sån som mig, mardröm för såna som Fredrik J. Han jobbar bara med "äkta" varor, svåra italienska märken som han bara säljer till de butiker HAN tycker är lämpliga som återförsäljare.. Det har fredrik förklarat på pedagogiskt försäljningsspråk är för att bibehålla klädmärkets exklusivitet. Fredrik skulle aldrig ens visa sig i sådana här simpla kvarter där man får sin vara nedtryckt i en plastpåse likt dom man stoppar frukten i på ICA och där Gucci och Prada väskorna kostar mindre än en enkelbiljett med rälsbussen till Järpås. Nä, Fredrik handlar bara i klädaffärer med dörrar helt i glas, där han får sitta ner i skinnbeklädd möbel och bli serverad Evian medan han funderar på om den svarta Dolce & Gabbana scarfsen passar bäst till hans senaste RARE rock i skinn med mycket hög krage i päls eller om han ska gå på en smalare byxa i grått som funkar till dom tjusiga halvhöga skinnbootsen från Paul Smith!

Jag gled i vilket fall in på marknaden med laddad plånbok =) Började vid första bästa bord och sög tag i ett par Gucci-tofflor jag tänkte jag skulle ta med till Thailand för att reta Fredrik litegrann..hi hi.. Killen sa sitt pris.. 100 kinespengar vilket är typ 100 svenska. Efter ett hett tips från sportchefen om att man ska pruta ner till 10 % av priset kontrade jag med att knappa in 40 på hans miniräknare.. (det är nämligen så man kommunicerar här). Redan då insåg jag att jag förlorat... han sa "nooo" lite surt och slog raskt in 70 "last price last price".. no no sa jag och började gå därifrån. Väntade ihärdigt på att han skulle ändra sig och följa efter, men icke! Asså jag ville ju ha dom där sandalerna men kunde ju inte direkt gå tillbaka och säga "ok då".. Hade ju lätt varit värt 70 spänn för att få se Freddans min när jag gled in på Arlanda i falska Gucci-sandaler. Fasen oxå! Måste erkänna att det var lite läskigt det där med prutningen. Försökte minnas hur pappa gjorde när vi var i Italien 87 och han och mamma skulle köpa varsin på den tiden moderiktig skinnjacka. Misstänker att farsan fick ett riktigt bra pris för hans jacka hänger fortfarande kvar i källaren hemma. Den är bergis modern nu igen och då har han ju helt plötsligt köpt en jacka som han kan återanvända vart 20:e år.. och då innebär ju det att den borde va så billig vid det här laget att han ju egentligen borde få betalt för att använda den.. eller? Äh jag vet inte.. Efter att övat några ggr så blev jag i vilket fall varm i kläderna tillslut.. och då menar jag inte för att det var 40 grader varmt och fuktigare än i en finsk bastu.. Jag prutade som om jag aldrig gjort något annat! =) Köpte t.ex. 10 par calvin klein-trosor. Kinesknallen ville ha 450 spänn.. Ha ha! "Never" sa jag och skrattade högt och tydligt.. för det ska man göra, skratta så dom tror att du verkligen hajar att dom vill ha på tok för mycket pengar. Du får 200 inte en kinespeng mer! Då började tanten skratta åt mitt bud och sa "last price 350, feel..good quality", "Not that good" sa jag och smällde in 250 på miniräknaren. Tanten skakade på huvudet och då vände jag på klacken och gick... "Wait wait, ok ok" Ha ha! Jag vann =) Blev naturligtvis blåst på alla mina inköp och lyckades aldrig komma under 50 % av utgångspris, men gick ändå ifrån marknaden och kände mig som en vinnare =)

Imorgon är det så kallad "Moon cake festival" här vid sjön bredvid hotellet. Enligt en amerikansk tv-journalist som tipsade om evenemanget ska det tydligen vara nått i hästväg. Månkaka är en liten bulle som ser ut som en blomma ungefär och som man köper i fina askar med kinesiska tecken och mönster på. Tänker mig att det kunde vara liknande vår fettisdag då man äter den spännande bakelsebullen Semla =) Så jag frågade en försäljare vad det var i dom där kakorna eftersom dom verkade va så speciella.. Hon svarade: "Ägg". - Jasså, sa jag och låtsades va förvånad precis som ägg är en mycket exotisk ingrediens i kakbaken hemma i Sverige...
Vet inte om jag minns rätt men har precis för mig att det bakades något liknande i barnprogrammet Trolltider.. där karaktärerna var pyttesmå och bodde i en gammal sko i en skog och det fanns en elak häxa med hes röst som jag var rädd för och en snäll fe som Totte var förtjust i. Totte spelades av han som var Olyckan i "Trazan och Banarne". Kommer ju inte på vad han heter. A i vilket fall, jag minns att de bakade kakor med mån-tema och sjöng en sång under tiden för att kakorna skulle bli goda eller nått. Ska se om det blir nått liknande arrangemang imorgon. Återkommer med recension av både kaka och festivalstämmning!

Jag är ingen mördare!

Svår resa till arenan idag. Chaffisen gapade ut något på kinesiska och gjorde teckenspråk... lustigt förresten hur dom hela tiden höjer rösten när dom märker att man inte förstår vad dom säger. Precis som om man helt plötsligt började fatta kinesiska bara för att han höjer sin röst med ett par decibel?? Hur som helst.. han slog händerna emot varandra samtidigt som ett fräsande ljud kom ur hans mun.. och så pekade han åt den riktningen vi brukar åka åt. Gissar att det skett en trafikolycka där och att han skulle ta en annan väg.. blir ju inte förvånad isåfall..så som dom kör. Han gasade på och vi hamnade på nån bakväg så att säga, genom industriområden och förbi något som liknade ett kärnkraftverk. Ett område var fullt av stora fält där det odlades diverse grönsaker. Här och där stod små hus gjorda av vindskydd som liksom såg ut som de bara stod lutade mot varandra. Funkar väl som vägg det oxå. Skönt sätt dom hade isolerat på, bara kastat på tygstycken över lite kors och tvärs, effektivt... säker.. Hade gissat att det var nått slags kolonilott-område. Tills jag såg tvättlinor och badbaljor utanför "husen". Misstänker att det var människorna som odlade grönsakernas hem..

Hemresan var ett oxå ett äventyr..fast på ett annat sätt. Det gick ganska fort om man säger. Jag höll krampaktigt fast i krockgallret som skiljer fram- ifrån baksäte. Den taxistyraren verkade vara en sån där som måste sätta rekord varje gång han kör samma sträcka. Han maxade på 110 mitt i city. På väg fram emot korsningarna undrade man i vilket ögonblick han skulle börja bromsa. Det är lixom läskigt att åka bil i det här landet i hastigheter under 50 km/h. I dubbla farten börjar vi snacka en helt annan rädsla.. en sån där som man känner när man misstänker att min sista stund KAN vara kommen. Men det gick bra och han tog oss till hotellet på imponerande 25 minuter, en väg som brukar ta upp emot 40!

Hann precis in på hotellets restaurang före stängning.. (numera vårt stamhak) och beställde lite mat. Efteråt bad jag en av servitriserna att komma med notan. Informerade henne även om att vi ville ha varsin nota. Hon bokstavligen sprang iväg för att hämta sin kollega. Efter 10 minuter kom hon tebax och sa följande: "You killed me, I want check, sorry for wait" sen kutade hon vidare ut i köket igen. Svårt att hålla sig för skratt i det läget. Tobbe var helt övertygad om att det var något hon hört på tv. Men man kan väl inte bara säga en engelsk fras bara för att man hört det på tv? Å andra sidan sa hisspojken "good morning" när vi några minuter senare skulle ta hissen upp till 21:an, å då var klockan exakt 23.35..

Ett karateslag mot vaden och man är som ny!

Men det kan ju aldrig stämma! Släppte han sig där mitt under middagen på restaurang Coffee Garden på hotell Shangri-La i Hangzhou?? Nä, han fes väl aldrig? Kan det inte ha varit dynan som lät när han flyttade sig bara? Det kan iofs varit så att han satte handen i armhålan och gjorde en sån där skämt-fis men hade man inte sett armen innanför tröjan då? Jo, han kanske släppte sig ändå.. När det kommer till kineser och deras kroppsliga läten så är det få saker som kan förvåna mig längre. Jag och Tobbe tog en middag på hotellet ikväll. Valde att äta av buffén faktiskt, brukar undvika mat som stått framme ett gäng timmar och särskilt i sådana här länder, men maten på det här hotellet har varit grym hittills så jag vågade chansa. Åt visserligen bara av sushi-buffén men ändå ;-) Vid bordet bredvid satt herr och fru kines med två kinesvänner och avnjöt middag. Dom SÖG som vanligt i sig allt dom plockat till sig och mellan tuggorna höll herr kines hov om ditten och datten. Fru kines satt mest och tittade på annat men vännerna verkade intresserade av monologen. Då helt plötsligt tog herr kines en konstpaus, lutade sig åt sitt höger och gick liksom upp och balanserade på högra skinkan.. Sen kom det där ljudet jag nämnde tidigare... och när han kände sig färdig välte han helt ogenerat tillbaka och fortsatte prata med samma entusiastiska anda. Men alltså seriöst.. sitter du och skiter mitt i middagen!! Bland folk!! Jag släppte gaffeln direkt och började sniffa efter lukten. Den kom aldrig.. men var det inte en fis då eller? Kanske det var dynan, han kanske bara skulle böja sig över till fru kines och suga i sig något på hennes tallrik oxå? Tobbe, kolla om han sitter på en sån där skinndyna och om han har kortbyxor på sig.. för om han är lite svettig om låren kanske dom klibbat fast i dynan och när han sedan satte sig tillrätta skapades ett väldigt lufttryck inuti så att säga?? Kan det ha varit så kanske, eller va fan.. han släppte sig på riktigt va, visst gjorde han?!

Igår fredag var första dagen utan jobb.. eller jag kanske ska säga utan fotboll. Vi reste ifrån gudomliga Hangzhou där man bor vid sjön, utsikt mot bergen och där hotellet har två byggnader och två entréer. En för de lite finare folket och en för övrigt pack. Här åker man bara upp till 6:e våning för att nå Horizon Club, men vad gör det när man har ett helt hus för sig själv! =) Diskuterade fenomenet med Pontus K över en middag på McDonalds sent i torsdagskväll och vi kom fram till att vi gillar den här nivåskillnaden.. att man gör skillnad på folk och folk. Så länge man tillhör det övre skiktet då givetvis ;-)

På hotellet i Wuhan ligger Horizon Club på 20:e våning. Där kan man boka massör till rummet. Man slipper alltså ta hissen ner 20 våningar till deras Health Center vilket ju är lyx. Kinesmassören kom in i rummet och det första hon sa på sin enstaviga engelska va "ooo young!" Oooo no, but thank you! svarade jag. Kinesmassören kunde karate.. jo jag råkar veta för hon övade nämligen en hel del slag på min kropp. Kunde svurit på att hon hade in en häst på min rygg som liksom travade på stället ett tag, för att därefter ta sikte mot vaderna. Är ju iofs inte helt säker. Har haft lite svårt att gå idag, men det var ändå välbehövt på nått sätt eftersom kineserna inte gillar hissar på offentliga platser som tågstationer t.ex. Där är dom föresten inte så väldigt förtjusta i bagage vagnar heller.. Efter ett tag frågade hon i vilket fall hur gammal jag egentligen var. "Jag är 30"... "Noooo!" svarade hon precis som om jag just ljugit för henne. A men ok hur gammal tror du att jag är då? "20" Jo, hon fick en del dricks faktiskt, men det jag stör mig på är att ingen annan var där och kunde höra att jag ser 10 år yngre ut än vad jag egentligen är =) Det här har nämligen hänt förut! Jag jobbade på Tv4 Skaraborg. Vi var lite kort om folk och jag var tvungen att åka ut ensam för att göra en intervju. Skulle till Bert Karlsson i Skara angående nån gymnasieutbildning med musikinriktning som han skulle va involverad i (såklart!). Detta var i Fame Factory svängen, så när jag lämnade redaktionen sa jag lite kaxigt, Jo men hej då och tack för den här tiden då.. ni förstår väl att jag kommer bli "upptäckt" nu!! Jag ställde upp min kamera på stativ hos Bert, ställde mina frågor som redaktör skrivit ner åt mig och stängde av kameran. Men vi stod kvar jag och Bert och pratade lite om kändisskap, fame factory osv. Bert tog upp det här med vikten av att ha utstrålning på scen och sånt.. Han fortsatte: "A män ta däj själv telläxämpel, du sulle ju kunna bli artist!" Va, jag?? "Ja, va sa ru att du hette nu igen?" Sofia "Ja män i äfternamn" Broberg "De känner ja igen" Eeehh ja ha "Kan du sjonga?" Nä "Va hette du nu igen?" Broberg "Ha.. äru säker på att du inte kan sjonga?" Ja, nä tyvärr jag kan inte sjunga.. men det behöver man väl inte kunna nuförtiden? he he.. sa jag lite skojsamt så där.. "Ho de måste en allt kunna" Skit oxå! Fan varför kunde jag inte bara ha tagit en ton? Vilken ljudmixer som helst hade väl kunnat fixa så det lät bra? Givetvis var det ingen som trodde mig när jag kom tebax på redaktionen. Om jag bara hade låtit kameran va på!!!! Ja ja.. har ju fått min beskärda del av kändisskapet här i Kina. Varenda fotograf riktar sina objektiv mot mig.. Dom har nämligen aldrig sett en kvinnlig TV-fotograf förut. Men visst det bjuder jag på!

Den tyske reportern kom fram idag. Han hade köpt en kinesisk landslagströja för 50 spänn som han hade dragit över sin blekfeta kropp.. usch det var inte vackert, men han var nöjd. Han frågade om jag var laddad inför matchen på lördag.. Herregud, trodde ju tyfonen satte stopp för den där journalistmatchen i Shanghai. Tydligen ska vi spela mot en kinesisk skolklass. 10 tyskar, å så JAG!!? Dom tror fortfarande att jag är en vass forward med både tekniska skills och en grym speluppfattning. Det känns svårt att undkomma denna drabbning. Om inte ens den värsta tyfonen som drabbat Kina på 10 år är tillräcklig anledning till att ställa in matchen, känns det hopplöst. Vad heter "passa bollen" på tyska?

Det är ju fusk!

Kom tillbaka till Hangzhou idag, men bara för den här natten. Imorgon åker vi till flygplatsen och hopps få biljetter till Wuhan för att möta upp Domanski med lag när de landar. Är ett väldigt åkande nu och jag bor på så många olika hotell att jag glömmer vilket rumsnummer jag har i vilken stad osv. Så här kan en dag se ut: Vakna tidigt, upp å käka frulle, in på rummet och packa väskor, checka ut, taxitur till flygplats, flyga till nästa destination, taxitur och ny incheck, kasta in grejorna på rummet och samla ihop utrustningen, kasta i sig en lunch (i bästa fall!!) och ny taxitur till arena, sätta upp redigeringen och hämta ut fotoväst, filma första matchen och efterföljande intervjuer, in i pressrummet och tanka in materialet i redigeringen, klippa och skicka inslag till sthlm, filma nästa match, samma procedur som efter första, taxitur tebax till hotellet runt 01.00, kolla mail, blogga och till slut lägga sig och sova! Är så trött nuförtiden att jag t.o.m somnar under taxiresorna och kan man slappna av i den här trafiken ja då är man ta mig f*n tröttare än genomsnittet! Men det är kul som bara den =) Vissa matcher somnar man av men Brasilien är en fröjd att se och följa. Dom gick segrandes ur mötet med Danmark ikväll.. kunde inte låta bli att småle lite för mig själv när slutsignalen gick. Måste man heja på Danmark bara för att dom är grannar? Jag gjorde inte det i vilket fall. Det gjorde ingen annan heller för den delen. Arenan var näst intill fullsatt och alla förutom en rad med danskar hejade.. eller rättare sagt vrålade "BRASIL BRASIL" I vänstra kurvan på ena kortsidan stod en stor klack i gult och grönt med 5 stora trummor, hejarklacksledare och konfetti. Dom körde hejarramsor som om dom inte gjort något annat i sitt liv, hade matchtröjor, peruker och var målade i ansiktet. Jag undrade för en stund vart alla brassar kom ifrån, dom har nämligen inte synts till på tidigare matcher. När jag bytte sida efter första halvlek såg jag.. de var ju inga brassar, det var ju KINESER!! Enda personen med brasilianskt ursprung var hejarklacksledaren.. han måste värvat resten ifrån gatan, dragit in dom på nått slags träningsläger och matat dom med sånger och trummor och diverse attribut. Dom fick bergis en peng oxå för besväret.. fast räknas det verkligen om man hyr in stöd på det viset?

I första matchen möttes Ghana och Norge.. Norge vann.. Ghana hade också en klack på läktaren, jag vet för jag hörde dom hela matchen.. det var Ghanas riktiga klack.. jag vet för alla var nämligen ghananer. Dom var liksom där och stöttade på riktigt.. speciellt han som var förste trummare. Herregud vilket engagemang. Från första matchminut till 90 spelade plus lite till slog han på sin trumma, han vilade inte ens i halvtid.. med samma takt satt han där och slog på sin bongo eller kongo eller vad det nu kan tänkas heta. Undrar om inte han gjorde ett bättre jobb och kämpade mer än vad tjejorna i hans lag gjorde ute på plan. Och det spelade ingen roll om det blev 2-0 eller 6-0 han trummade på med samma känsla och inlevelse ändå. Han började inte svära och bua mot sitt lag, eller reste på sig och gick för att de låg under. Han hade garanterat heller inte tagit emot några kinesiska pengar för att sitta där och svettas och känna hur handflatorna så sakta domnar bort.. han visade hur ett riktigt fan stöttar sitt lag. Det är stort tycker jag!

Pontan ringde just till mitt rum och sa att han led av tillfällig sinnesförvirring. Så länge man inte bor på ett rum vars nummer går att likna vid någon spelares matchtröja så glömmer han bort. Slutade med att han hade väckt 3 pers innan han tillslut tog sitt förnuft tillfånga och ringde repan... bara det att då glömde han bort mitt efternamn.. men nu har jag lovat att byta till något mer kinesiskt eller afrikanskt under resten av turneringen.. eller varför inte japanskt!! ;-)

Shanghai 9.23 imorse

Det regnar en del där utanför och vinden ökar hela tiden.. Wipha befinner sig fortfarande söder om Shanghai och man vet inte än ifall själva centrumet på tyfonen kommer att plöja genom Shanghai eller om den tar vägen runt. Det ska tydligen bli värre framåt eftermiddagen när den närmar sig. Vi ska på presskonferens efter lunch med det amerikanska laget så vi kan leverera något härifrån i dag. Sen blir det inomhus och hotellets gym resten av dagen.

Jag ska flyga inrikes badkar!

Resan i taxin från arenan i Shanghai efter att USA piskat Nigeria i regnet tidigare ikväll till Crown Plaza en bit därifrån var lite läskig faktiskt. Man såg inte en människa ute på gatorna.. å då bor det ändå runt 17 miljoner i den här stan! I presscentrat efter matchen började personalen tidigt att gå runt och be amerikanska/brittiska/nigerianska/tyska- journalistkåren att vara så snälla att jobba fort ikväll pga tyfonens ankomst senare i natt.. Min överföring av inslaget tog 40 minuter. FIFAs representanter kom regelbundet förbi för att kolla hur lång tid det var kvar så de kunde stänga och låsa i tid. Personalen i OB-bussarna packade ihop all sin utrustning och försvann direkt efter matchen. Jag stod med stativet i hand och kameran hängandes på axeln och ryckte nätverkskabeln så fort inslaget tickat igenom till stockholm. Ner med datorn och ut på gatan och vevade in en taxi. Så nu sitter man här på executive floor närmare bestämt våning 17 på hotellet och väntar med spänning på det som komma skall. Enligt ryktet 06.00. Dom har tydligen evakuerat folk någonstans men jag vet inte var. Taxi-invinkaren på hotellet kollade konstigt på mig förut när jag sa att vi nog skulle åka härifrån imorgon.. "Ni ska nog inte gå utanför dörren". Orla den skottska presstjejen hos FIFA sa att vi gjorde bäst i att ta oss härifrån så fort som möjligt efter matchen.. öhh.. asså nä vi har ingen biljett varken hit eller dit, flygen är ju lixom inställda och tåg känns ju sådär om det blåser.. vi stannar i Shanghai inatt.. Orla kollade oxå konstigt och sa.. "Oh... I see". Tycker att skrivbordslampan flimmrar lite men det kanske är inbillning..

En tysk journalist som oxå letat sig hit till hotellet, klev in i hissen på plan 7 (när vi var på väg upp till vån 17) och tryckte på 10:an. Han hade tagit en öl.. eller två.. jag hade nog tippat 22 men skitsamma. Han sa i vilket fall att på CNN sa dom att det inte var en supertyfon längre utan att den avtagit till normal tyfonstyrka..ja men då så! Vad fan är normal tyfonstyrka? Jag tvingade Tobbe att ringa Anders Nylund meterolog på fyran och fråga vad en tyfon egentligen är. Jag har ju nämligen lite svårt för tromber, åska och annat otyg som kommer där uppifrån. Han sa att de är en stark vind, sisådär 55 meter/sekund blåser den att man ska ta den på största allvar.. jo tack jag tror inte jag kommer vika mig av skratt direkt när den entrar Shanghai´s stadsgräns. Kommer sitta vaken hela natten på våning 17 och kolla ut genom mitt fönster. Vid minsta lilla tendens till vindpust tänkte jag att jag skulle lägga mig i badkaret. Jag menar det borde va rätt smart om nu väggarna blåser bort och jag far ut i den starka vinden att jag åtminstone har något att hålla i, ett skydd när jag så småningom ska ta mark igen.. vart det nu kan tänkas bli? Spännade!

Dagens Kines: Måste bara berätta det mest bisarra jag upplevt under min vistelse här, och ja.. detta slår de topsande städkineserna med hästlängder. Vi gör ju en del inrikesflygningar här, närmare bestämt 10 st. Man kommer ju ganska nära varandra i ett flygplan så att säga. Man får en helt annan inblick i hur kinesernas syn på sin omgivning egentligen fungerar. Alltså dom bryr ju sig inte så speciellt mycket. Inte bara det här att dom knuffas utan att be om ursäkt och totalignorerar vid tilltal, utan dom skiter ju fullständigt i om dom lider av tåbira, dom tar ändå av sig skorna i ett fullsatt flygplan och slänger gärna upp de nakna fötterna på sätet framför. Antar att det är för att få den där totala utvädringen av fotsulorna. Eller att det faktiskt inte alltid serveras nudlar på planet, dom SUGER ändå i sig både ris och köttbullar högt och tydligt, tuggar med öppen mun så att alla ska höra hur väl maten mals mellan deras tänder och tunga i en smaskande symfoni. Eller att dom drar ner i halsen det man ska ha i näsan för att sedan hosta upp igen (man tycker ju dom borde haja att dom slipper den omvägen genom en enkel snytning) och spottar sedan ut det i den där papperspåsen som ligger i "stolsfickan framför dig". Har aldrig riktigt förstått vad den var till för.. jag menar man kräks väl ändå inte i en påse gjord av papper?? Men nu har jag ju fått svaret! Priset går ändå till: Mamma kines som är ute och flyger med lille pelle kines som kanske är runt 5 bast skulle jag tippa. När planet tagit mark och alla ivrigt står i gången och trycker varandra i ryggen eftersom det tydligen går mycket fortare då för flygplatspersonalen att köra fram den där mobila bryggan och öppna dörren så alla får springa ut eftersom dom har så bråttom, DÅ bestämmer sig lille pelle för att han vill kissa. Och det är ju inget problem utan mamma kines drar helt ogenerat ner byxorna på gossen, tar fram vattenflaskan i plast som man fick under flygturen och stoppar ner lille pelles petter-niklas i den och säger något på kinesiska.. jag antrar det va något i stil med "släpp på". Såklart lille pelle gjorde sina behov och när han kände sig nöjd skruvade mamma kines på korken och placerade flaskan i "stolsfickan framför sig"

Foto-Soffan

Japp här står jag i min väst...tycker jag ser lite förälskad ut i min kamera, men jag vet inte. Jag har skaffat mig känningar i vaktstyrkan på arenan i Hangzhou. Skitbra för dom är har i sin tur sitt ursprung i den kinesiska maffian. (om det nu finns någon sådan men det tror jag nog!) En av dom trodde jag var tysk. "Nä jag är svensk". Då såg han lite frågande ut, jag förklarade att Sverige är det där lilla landet som ligger jättelångt bort norröver bredvid Norge och Danmark. Då skrattade vaktkinesen så han var tvungen att böja sig framåt. Kändes ju lite överdrivet... så jag bad honom ta en bild på den svenska tv-fotografen ifrån det lilla obetydliga landet istället =)

Vi fick åka med den tyska journalist-kårens buss med tillhörande guide ifrån arenan till vårt hotell idag. En av de tyska reportrarna pratar ganska mycket med oss och verkar genuint intresserad av vår tv-kultur, fotboll osv. Idag på bussen hem så frågade han lite, som jag uppfattade det skämtsamt och jag och Tobbe var något duktiga på fotboll. Snabb som man är och utan att tänka drog jag fram V-tecknet och sa "oj oj oj, du skulle bara veta" Drog någon harang där om skills på både mittfält och i topp... Trodde ju givetvis att vi fortfarande skämtade och var lite ironiska sådär för tysken log så väldigt under hela samtalet. Sen sa han "Gooot" och värvade han mig till nån pressmatch som skulle hållas i Shanghai ibland alla journalister på plats.. joråsåatte.. det var tydligen på blodigt allvar som han skrev in mig på given startplats i det tyska anfallet.. herregud..

I Hangzhou är maten kanon =)

Jag posar lite turistigt framför en bambu buske!

Han vet vart jag bor!

Följde Tysklands träning igårkväll.. gick kanon... fick en synk med Arianne Hingst.. strålande.. klippte och FTP:ade på en kvart hem till Stockholm.. hur bra som helst.. fick tag i taxi precis utanför arenan.. inga problem! Bara det att den här taxistyraren tyckte inte att han behövde följa alla regler och skyltar i trafiken, tycker ju iofs inte någon av dom vi åkt med hittills, men ingen har iallfall blivit stoppad av polisen. Det blev vår chaufför. Han hade tydligen tagit smitväg utmed gågatan vid Hangzhou´s strandpromenad.. i änden på den står farbror polis och vinkar bestämt in lallaren till kanten... Jag blev lite skraj.. chauffören börjar rota i handskfacket efter papper och sånt, han stönar och stånkar och spottar och rapar (det gör dom nämligen hela tiden). Han är uppenbart irriterad. Polisen böjer sig fram och glor in genom den skitiga rutan i baksätet där jag och Tobbe sitter snällt och väntar.. bäst att undvika ögonkontakt tänker jag och börjar fingra lite på min kamera som ligger bredvid mig. Precis innan vi stannade för olovlig körning hade jag lagt märke till vad taxametern stod på.. 12 kr.. och konstaterade att vi ju var nära hotellet eftersom det kostade 15 kronor att åka till arenan.. Nu när vi stod still och taximannen stod ute och fick bannor av polisen hade den tickat iväg till närmare 16 pengar, han struntade alltså i att stänga av och tänkte att jag skulle pixa för tiden det tog för honom att få en bot .. och alla som varit i det här landet vet att det inte går supersnabbt med pappersarbetet. Kände hur stora grekspelet var på väg och sa till Tobbe, nu kliver vi ur den här bilen! Chauffören började gestikulera och prata jättesnabbt på mandarin eller något annat konstigt språk. Jag bad honom öppna baggageluckan för där låg mitt stativ. han vevade och pekade på klockan.. skiter jag i sa jag, öppna luckan och ge mig mitt stativ! Polisen gjorde tecken åt nissen att göra som jag sa.. Ha ha! Lite respekt har man med sig här i vilket fall tänkte jag och gjorde "piluttadej" minen till chauffören. Vid den här tidpunkten hade det bildats en stor folksamling runtom oss eftersom det höjdes en och annan röst i diskussionen. Nu går vi sa jag till Tobbe, chauffören sprang efter och menade att vi skulle betala.. han vägrade lyssna när jag med teckenspråk försökte förklara att han var en idiot och att jag inte tänkte betala för en olaglig resa och att han inte stängt av sin taxameter. Han gapade tillbaka med ord jag inte förstod, då kontrade jag med att gapa på svenska. Fler folk ställde sig runt och glodde. Taxichauffören var vansinnig och tog upp en bunt med sedlar ur fickan, pekade på min kamera och gapade nått konstigt igen. Jaha.. så bara för att jag har en stor dyr kamera betyder det då att om han blir nödig och måste gå på toa under en körning, ska jag betala för det då??? Det finns lixom ingen logik i deras resonemang.. Eller jag tror ju inte det iallafall, förstår ju inte ett skit av vad dom säger. Dramatiskt var det och efter att han kört efter oss och tutat en bit längs vägen så försvann han in i den kinesiska natten... Hjärtat slog lite fortare när vi närmade oss hotellt, han visste ju att det var dit vi skulle..
Var på stan idag, tog solglasögonen på mig.. och på lunchstället åt jag med pinnar så jag skulle se lite mer hemmavan ut.. nu kanske jag iofs skulle behöva ta till mer drastiska åtgärder än så för att lyckas smälta in här, men det kändes i vilket fall lite säkrare...

Ikväll är det match, Tyskland-Japan och imorgon flyger vi vidare till Shanghai för Norges match emot Ghana =) Så nu måste jag börja packa för det är transport till arenen om en halvtimme.. idag blir det nämligen buss!!! ;-)

Känner mig som hemma!

Å vad fantastiskt! Vi har nu lämnat Wuhan och flyttat till Hangzhou för att bevaka Tyskland i 2 dagar... Hittade ju favvo-haket direkt =) Finns inte bara ett, utan TVÅ!! Lyx. Köpte givetvis med mig en Buckis-termos ;-)

Som sagt, har hamnat i en modern, fräsch (ja, faktiskt!) mysig, liten storstad drygt 3 timmar (tåg) ifrån Shanghai... med den nätta siffran på 2 miljoner invånare (Wuhan har 8!). Det är inte alls lika dålig luft och trafiken är ok, det finns ju övergångsställen! =) I vissa områden får men en känsla av London. Finns mycket grönområden och mitt i stan ligger West Lake.. en sjö där man kan ta båtturer eller bara strosa runt.. är typ 1,5 mil. Tyvärr är den invaderad av turister.. men men.. Klev in i ett varuhus förut som inte var av denna värld. Det som inte finns att köpa därinne i klädväg är inte värt att ha! Gick ut därifrån tomhänt.. jösses.. har nog aldrig hänt förr! ska spara mig för shoppingen i Shanghai, är där om dagarna 2.

Kom till hotellet som är helt ok och klev rätt in på presslunchen. Fick MASSOR av presenter, vilket gjorde Tobbe glad för idag är det hans födelsedag. Det valde redaktör Fasth att fira genom att befria oss ifrån leverering av jobb till hans Fotbollsmagasin, herr Flodin däremot insisterade på en kommentar ifrån Ariane Hingst inför morgondagens match. Så det blir till att maka sig iväg på Tysklands träning på arenan om en halvtimme.. ingen rast, ingen ro, inget firande. Bjöd ju födelsedagsbarnet på en kaffe förut så lite fest blev det ;-)

En ganska lustig grej vi lagt märke till är att kinsesiska barn inte använder blöja.. istället klipper man ett hål i byxan och när det är dags.. ja då är det bara att köra så att säga.. haha! Billigt, men inte minst miljövänligt!

Så kan det gå

På plats i Wuhans mediacenter.. har satt upp redigeringen i båset närmast AC-skåpet med en skarp fläkt rakt i ryggen, (smart!) Dragit på mig västen (bild publiceras här i bloggen vid senare tillfälle) och fixat iordning utrustningen, första matchen om en halvtimme.. Jag och Tobbe tänkte vi skulle ta en bit att käka innan karusellen drar igång och frågade därför en av funktionärerna i vitt (som nu är utrustade med en "english" skylt på bröstet för att vara tydlig med vem som är kunnig på engelska och inte) om vart journalist restaurangen ligger.. "I show" svarade hon och efter en kort promenad i en korridor stannade hon utanför toaletten och pekade vänligt in oss där. Joråsåatte...

Pontan och DK sladdade just in direkt ifrån flyget från Chengdu.. det var försenat tydligen.. Daniel inte lika svettig som förra gången spurtade upp till kommentatorsplats med resväskan i handen =)

Nu ska jag ut till "pitch" och filma Danmark-Nya Zeeland =) Imorgon bär det av till Hangzhou!

Kollegorna K!

Jag har brunt bälte i foto!

Äntligen har matcherna kommit igång i Wuhan så nu har fotovästen åkt på =) Fotovästen är obligatorisk för den som ska vistas på pitch, alltså nere vid planen under pågående match. Det är en slags garanti för att man fått lov av FIFA att filma/fota med egen kamera. Men på den här arenan är den även ett tecken på status ;-) Man kan likna det lite vid karate och dess rangordningssystem. Enligt färgskala: Vit = funktionärer, de lägst stående som t.ex. kan ha till uppgift att vakta en papperskorg. Grön = stillbildsfotografer, säger ju sig själv så det behöver inte ens kommenteras ;-) Blå = Tv-fotografer som jag själv men som INTE köpt rättigheterna till evenemanget och har därför begränsad access till övriga områden. Sist men inte minst.. Brun = JAG!!! he he! Ok, finns två till med brun väst men det viktiga är att jag tillhör "gräddan" av fotofolket på den här arenan.. En engelskman passerade mig igår och sa "snygg väst" (fast på engelska då.. ;-) Å då förstår ju vem som helst att han inte menar "snygg" som i snygg utan han är ju givetvis impad av min plats på rankingen! Nästa steg är att bli FIFA-delegat, dom bär nämligen flott kavaj i SVART =)

"Skandalen" har annars tagit upp den mesta av tiden.. är väl att göra en höna av en fjäder, men kan hålla med om att säkerheten är urusel. Idag klev jag in på danskarnas hotell (där det för övrigt alla lag i denna grupp bor) tog hissen upp till våning 6 med både kamera och stativ samt en reporter hack i häl.. gick in i det omtalade "spionrummet" och började filma.. skumt.

Igår kom Kåmark och Kristiansson på besök.. det var kul att se lite fler svenskar här =) Men jag blev lite osäker.. om en person som Kåmark som reser runt jorden flera varv per år till div konstiga länder.. om inte ens han borstar tänderna i kranvattnet här och torkar av besticken med servett innan han äter.. ska man va orolig då?? Fast risken är nog större att man dör i baksätet på en taxi här än av bakterieförgiftning. Å då kan man välja på att gasas ihjäl av den svarta röken som pumpar ut ur alla bilar och bussar, eller genom en gammal hederlig krock! Taxibilarna är ju nämligen utrustade med ickebefintliga säkerhetsbälten i baksätet, men man behöver inte vara orolig för att flyga ut ur rutan och över motorhuven.. å nej så långt har dom tänkt. Det sitter nämligen ett järnstaket som gränsar av framsäte ifrån baksäte och som lixom motar och skickar tillbaka det som vid kollision är på väg fram! Chauffören som körde oss hem idag hade rykt med sig vevarna till rutorna i baksätet också i bara farten, men glömt att veva upp dessa innan.. joråsåatte... vinden kan va skön ibland när det är varmt men inte i 110 km/h på 50 väg kryssandes mellan illaluktande lastbilar och sådana där tankbilar som åker runt och spolar rent vägarna med vatten... Imorgon ska jag packa ner regnrock!

"Kollegor" i mediacentret på arenan

Arenan i Wuhan

Utsikt ifrån hotellfönster

Äta eller ätas...

Våtservetternas förlovade land.. neonskyltarnas mecka.. Kina.. på ett sätt förstår jag storheten, var 5:e person på den här jorden pratar kinesiska, var 4:de sekund föds en ny kines, om alla de 1,3 miljarder som bor i det här landet vill gå på fotboll samtidigt behövs 26 000 arenor för att rymma alla...men det märker ju inte vi i lilla Sverige av speciellt mycket. Dom bor ju lixom här, på andra sidan jordklotet, dit vart man kommer om man gräver en grop rakt ner (den får ju va väldigt djup då alltså). Om man tittar på en världskarta ur ett kinesiskt perspektiv är Sverige bara en fis i vinden uppe till vänster på den här planeten. Dom är störst, flest.. men ta mig tusan inte vackrast!

Det finns en mycket märklig inställning hos det här folket... "sköt dig själv och ta för guds skull ALDRIG hänsyn till andra". Dom går helt ogenerat före i köer och har en onödigt sur attityd mot alla runt omkring sig. Utom dom som jobbar på våning 20 på Shangri-La Hotel förstås, dom har gått kurs och fått MVG i rövslickeri hela bunten, det är jag helt övertygad om. Men det är ju för dom tror vi har pengar som gräs.. jag menar en natt på det här hotellet kostar lika mycket som den genomsnittlige kinesen har i månadslön, runt tusenlappen! I det här landet är ju pengar = status och respekt. På nått sätt är man bättre än alla andra om man är rik. Men taxichauffören som gnäller för han inte kan stuva in allt bagage i sin bil, eller servitrisen som blir skitsur för att jag inte vill beställa det som hon pekar på i sin meny och som "alla andra minsann tycker är gott", men som på bilden såg ut som en kokt sjögurka i skivor och upptagen ur gula havet 1862.. dom vet ju inte vad vi har för ekonomi så dom bokstavligen skiter ju i oss!

Jag ska resa runt och jobba i det här landet i 3 veckor, redan dag 2 brast det. Hela dagen har dom varit framför fötterna på mig. Nyfiket tittat, tisslat och tasslat, tagit kort när dom tror jag inte ser, vägrat förstå när jag pratar engelska med dom, inte bett om ursäkt när de råkat trampa mig på fötterna.. ha oxå med i beräkningarna att det är varmt här, väldigt varmt.. runt 35 grader och jag har av förklarliga själ inte hunnit vända dygnet rätt ännu så jag är lite grinig. Det var i vilket fall i mixed zone det hände. Mixed zone är ett område bredvid planen på arenan där spelare och tränare ger intervjuer efter match/träning. Den brukar vara indelad i en TV-zon och en för skrivande press. Efter Kinas träning idag på arenan i Wuhan rådde djungelns lag.. Vassast armbågar, eller störst kamera vinner! Jag och Tobbe var där i tid och tog en plats närmast staketet där spelarna går förbi. Fler och fler "kollegor" samlades runt om oss.. vet inte om ryktet gått att vi är svenskar och att dom anade att Marika DL skulle stanna vid vår mikrofon. Så fort den första spelaren visade sig på området blev det kaos och folk tryckte sig fram och tebax för att komma så nära så möjlligt. Sen kom hon.. Marika DL skymtades runt hörnet och jag och Tobbe ställde oss i intervjuposition och vinkade lugnt in henne i "fållan". När Marika kom fram såg även kineserna sin chans till intervju. För helt plötsligt som skjutna ur en kanon kommer dom ifrån alla håll å kanter, sticker in sina fula mikrofoner med sina ännu fulare kanal-loggor mitt i bild. Dom la sig på mina axlar, tråcklade sig in mellan mina ben, under min armbåge, men när en av dom tryckte upp sin armhåla i mitt ansikte och försöker pressa sin svettiga arm emellan mig och Tobbe för att få fram sitt intervjudon greps jag av panik. Inte bara av att jag just fått en illaluktande mans armpit rakt på näsan utan för att i det här läget äre så mycket folk att kameran håller på att lätta ifrån axeln, av sig själv! Å tänk oxå på att intervjun pågår under hela den här tiden. Jag känner hur det kokar, ett grekspel a´la Ola W är på väg ända nedifrån fotsulorna. Jag tar spjärn mot något (som senare visar sig vara en sån där liten snäll funktionär som ramlat i kaosets ena skinkmuskel) vrider upp mot mannen med armhålan och laddar med fulla kanoner och väntar på det fulaste man kan tänka sig kan komma ur en mun och ryter med ond blick... "Lägg av".. joråsurrusåatte.. lägg av då din pajas..! Undra om han överhuvudtaget förstod hur sur jag egentligen var, jag menar, lägg av på svenska blir inte direkt tuffare på engelska, fast nu sa jag ju det på svenska så det spelar ju ingen roll... och nu är det försent, kan ju inte gärna gå fram imorgon och kasta ur mig det jag hade velat skulle svida så och han skulle få sånt dåligt samvete och istället agerat min livvakt vid nästa mixed zone drabbning.. skit oxå...

Imorgon får vi sällis av Kristiansson och Kåmark.. tjohooo!! =)

Sushi på riktigt!

Mina reskamrater ;-)

Clementinen den dyra

Kineser kineser

Då har man checkat in på Horizon Club (våning 20 för det lite finare folket med egen frukostmatsal, gratis vatten och dygnet runt betjäning) på Shangri-La Hotel i Wuhan i Kina. Det här ska va mitt hem i 6 dagar och jag kommer inte röra mig utanför hotellets väggar, (förutom till arenan då såklart!). Verkar livsfarligt och Wuhan kan nog va det mest oattraktiva jag sett i storstadsväg.. eller.. jag vet ju inte om det räknas som en storstad, även fast det bor 4 millar här så behöver ju inte ytan vara anpassad efter antalet invånare. Vi är ju trots allt i Kina.. herregud, jag vet inte vart jag ska börja, men det kan jag säga har hamnat i en sämre version av Sällskapsresan där alla kineser liknar Stig-Helmer.. en parodi på dom själva! Helt seriöst, när vi anlände till bagagebanden i Wuhan så ställde sig alla vid band 7, då började band 8 bredvid att snurra.. alla kineser gick dit.. då stannade det bandet och istället startade 7:an igen.. alla kineser gick dit.. inga väskor utan istället satte band 8 igång en gång till.. kineserna skyndade fram med sina vagnar och stod på tå för att se om deras väskor syntes på bandet. Plötsligt kommer en man farandes från andra sidan och tog kurvan runt bandet med nöd och näppe.. fortsätter flåsandes förbi och bort till den väska som var först ut på banan så att säga och som nu är på väg att åka ut genom väggen igen för att ta ett nytt varv. Den andfådde mannen hinner precis slita av den ifrån bandet och kasta upp den på vagnen.. han drog därmed en lättnadens suck.. som om han bara hade en chans.. ETT varv på sig att ta sin väska annars försvinner den ut och bort föralltid ut i händerna på nån elak väskperson som sedan sticker ut huvudet ur väggen och ropar.. "Ha ha! Skyll dig själv! Du hade din chans!"

Höjdpunkten idag var nog ändå toalettbesöket efter inrikesflyget till slutdestination.. Var svårt kissnödig å mannen på sätet utanför mig (ja.. jag fick en mittemellanplats!!) med starkt doftande fötter sov typ hela resan, förutom under själva landningen men då ska man ju snällt sitta i sitt säte med säkerhetsbältet på så det blev inget toalettbesök under flygningen...Sprang i vilket fall in på närmaste damrum å in i första bästa bås å kände mig rätt nöjd med att jag lyckades lokalisera en toalett i ett sådant tidigt skede så att säga.. efter att ha suttit där på huk med kramp i benen (för det är tydligen i den positionen dom trivs bäst att göra det dom ska på damrummen i det här landet) kliver jag ut och möts av en helt sjuk syn. Där sitter en städtant på handfatet å blir petad i örat med en tops av en annan städtant!! Alltså förstå det bisarra i den situationen! Jag skrattade så jag grät.. Ok att jag inte hade sovit på typ 839 timmar och var så trött att det kändes som jorden gungade och precis ALLT var skoj just då.. men seriöst.. gör man verkligen så??!! Peta dina egna öron istället!! HAHAHA!!=)

Maten är sådär.. Tobbe fick en ljummen hamburgare inlindad i folie på flyget mellan Beijing och Wuhan.. Är helt övertygad om att det var hundkött däri.. fy vad äckligt!! Jag tog två glas cola och en clementin jag köpte på flygplatsen samt en kinesisk iste på flaska. Kan ha varit den dyraste clementin jag någonsin köpt. 14 spänn! Frågade en av de tolv expediterna i affären ifall det verligen inte var en apelsin jag fått tag i men hon bara pekade på kassan och sa åt mig att betala. Jag åt min clementin med andakt.. Var det en väldigt sällsynt clementinsort eller hade Dalai Lama välsignat den med handpåläggning..?isåfall hade det ju iofs varit helt ok, han är ju grym å lite av en idol men jag har ju svårt att tro att så skulle va fallet.
Har i vilket fall toppat dagen med en helt fantastisk sushi här på hotellet=) Känns ju skönt att man kan äta något iallafall =)
Dom har ett fantastiskt gym här oxå med allt man kan tänkas behöva samt bastu, pool, massage och div spa-aktiviteter! Å så har jag världens största säng! =) Imorgon blire presskonfa + träning med Kinas damlandslag! Gonatt!

Kinesiska pengar är livsfarliga

Då är det 4 timmar till taxi. Har växlat pengar, packat om 14 ggr, diskat, dammsugit, bäddat sängen, gjort rent skåpet under diskbänken samt diskat ur sophinkarna, torkat golv på toaletten, burit ner lådor i förrådet, skurat spisen, tagit en promenad (ska ju sitta ner i 578 timmar). Usch vad tiden går långsamt! Nu vill man bara komma iväg och på plats, ackreditera sig och gå på första träningen/matchen så man kommer in i rutinerna. Forex-tanten såg bekymmrad ut när jag sa att jag ville köpa kinesiska Yuan. Mycket kortbedrägerier och sedelförfalskning där tydligen.. men så är det väl i alla andra länder än Sverige om jag förstått Forex-personalen rätt.. det verkar ingå i deras arbetsbeskrivning att berätta för resenärer att det verkligen är på egen risk man köper sig en resa till något exotiskt land för att få uppleva en annan kultur, sol och bad, växlar in lite stålars för att klara sig de första två dagarna och att de inte ens kommer hinna kliva av planet förrän någon inhemsk tjuv har varit innanför din tröja och sprättat upp tyget till den där lilla pengapåsen (alt. midjeväska) och tagit varenda sedel i den nya valutan du växlat till. Oftast är ju hela befolkningen i ALLA länder utom Sverige potentiella snattare och ficktjuvar... Ett fotbollsproffs i Spanien informerade mig om att spanjorer stjäl som korpar, spelar ingen roll vad det är dom snor allt.. Stod nämligen en anings frågande är när någon tog min rygga full med tråkiga batterier och mikrofoner under en inspelning i Tarragona i våras.. Vem vill och vad i hela fridens namn ska de ha sådana grejor till?? Det är ju inte direkt så att det går att använda.. om man nu inte händelsevis råkar ha en professionell TV-utrustning av märke Panasonic hemma och saknade just dessa element för att göra sitt kit komplett.
Forex-tanten berättade oxå att kineserna inte har några mynt utan istället pyttesmå sedlar som ser ut ungefär som monopolpengar.. hon visade pedagogiskt storleken genom att sätta pekfingrarna typ 2 centimeter ifrån varandra och väldigt nära munnen som hon putade med när hon sa "såhäryttepyttejättesmåsötaleksakspengar" med bebisröst.. herregud!

Det kommer nog gå jättebra, har ju stenkoll på det mesta och med mitt hawkeye passerar ingen obemärkt.. och så ska jag gå omkring med ryggan på magen och nycklarna i skorna!

Master Snoozer

Åsa är hemma!! Eller det är åtminstone vad jag tror. Hon ringde igår, ifrån Norrköping (om jag nu minns mina riktnummer rätt) Åsa och bor egentligen i Dubai. Men har sina rötter i nån slags förort till Kolmården där dom har en korvkiosk och.... a nä det är väl det som finns där typ. Åsa och jag gick en gemensam kurs i resekunskap och IATA i Falun för tre år sedan. Eftersom Åsa är ifrån Norrköping pratar hon roligt.

Åsa bodde i en stor tvåa i Bojsenburg, ett lite halvskumt medelklassens bostadområde i Falun. Lägenheten låg på nedre botten i långa röda tvåvåningshus med rökig uteplats. Jag fick ett hörn i Åsas gigantiska vardagsrum och några galgar i hennes stora klädkammare. Jag fick även en hylla i kyl- och badrumsskåp. Åsa hade eget rum. Hon sov alltid länge och jag gick oftast upp tidigt. Kan också bero på att Åsa är mäster-snoozaren och att hennes väckarklocka lätt som kyrkklockorna i Notre Dame. Gick liksom inte somna om när den satt igång. Fast Åsa kunde ju såklart =) Åsa duschade gärna i 20 minuter medan jag var klar på 2. Jag tränade ofta men det gillade inte Åsa att göra. Hon drack mycket kaffe och rökte ännu mer. Åsa drack surt vitt vin och jag dyrt spanskt rött. Hon gillade sin dator men laddade gärna ner konstig musik på min.

En dag kom Åsa och jag på att vi hade ett gemensamt intresse, utförsåkning! =) vi bestämde oss en lördagförmiddag för att göra en utflykt till Romme Alpin i Borlänge. När vi kom till parkeringen såg vi hur alla coola ungdomar swischade världsvant ner för de branta backarna med dyr utrustning och de senaste skidkläderna. Jag och åsa satt länge kvar i bilen. Ingen av oss sa någonting. Jag nämnde till slut något om en känning i ryggen, en arbetsskada som gjorde sig påmind. Åsa påpekade att vädret kanske inte var det bästa för den där optimala åkning den dagen. Vi satt en stund till och kollade upp i backarna. Sen kom en bil till och parkerade bredvid oss, en olustig känsla infann sig så vi klev ur bilen och började gå mot uthyrningsstället. Fick på oss utrustningen och begav oss till barnbacken, det var bäst att ta ett provåk där först för att känna lite på skidorna… hmm.. jag susade faktiskt ner ganska omgående men Åsa som vurpade i ett tidigt stadie av den knappt lutande backen fick en låsning och vägrade flytta på sig. Till slut kom hon ner och vi stakade oss vidare till ankarliften som tog oss upp på det höga berget med en massa svåra backar att välja på. Till slut fick vi kläm och kom ihåg hur man faktiskt gör när man svänger och åker slalom. Eller i vilket fall jag. Åsa i vit dunjacka som hennes mamma skickat till henne såg ut som en maräng där hon susade ner i en rasande fart. Som en Barbie med luvan uppfälld då det var kallt om öronen och hon vägrade använda mössa. Förstod aldrig riktigt hur hon alltid kunde komma före mig ner när jag alltid var den som stack iväg först. Det blev tydligt när hon vid ett tillfälle körde om mig och jag fick se och känna av hennes okontrollerade åkning på nära håll genom den ångest som tom präglade ångan som kom ut ur hennes mun (där det vanligtvis brukar komma ut cigarettrök). Och med ett nervöst ooooiiiiiiiiiiiiiihhhhhh störtar förbi mig utan att röra benen en centimeter åt ena eller andra hållet. Hon åkte ju för fan störtlopp ner för varenda backe!! För att få stopp på skidorna tog hon sikte på de små vallarna av snö som går utmed backens kant. Då blev det tvärstopp! Då skrattade jag faktiskt åt Åsa, tror aldrig jag skrattat så mycket som jag gjorde den dagen. Hade mer träningsvärk i magmusklerna än i lår och rumpa.. ha ha, vilken upplevelse! Tack Åsa!! Du har förlängt mitt liv med ett antal år =)

Packat och klart

Nä inte riktigt ännu men utrustningen är i vilket fall iordning.. jösses.. var tvungen att köpa till en liten kabinväska för att inte alla jobbprylar ska ta all plats i min resväska. Måste ju ha lite space för tillkommande varor.. har ju hört att shoppingen är grym i Kina, inte minst i Shanghai =) Oj oj.. har sprungit runt i lägenheten och tittat på vilka grejor det står "made in china" på och står ju på precis allt kan jag meddela.. med några få undantag som är tillverkade i Taiwan. De som känner mig är väl införstådda med att jag är ju betydligt mer intresserad av kläder och skor än en kapsylöppnare i plast om jag säger så.. men va fan.. man kan nog hitta det mesta till en billig peng. Mackan har en önskelista längre än essingeleden.. "du vet ju vad jag tycker om". Ja det handlades ju en del på Bali om man säger så. Vi lärde oss att surfa och shoppade i samband med det sjukt mycket surfkläder. Det är svårt att använda surfkläder i Sverige annat än på sommaren. Å t.o.m då blir det knivigt med tanke på hur vädret är i det här landet nuförtiden. Mackan säger att kinesernas hårvirvlar går åt andra hållet än vad dom gör på oss.. vaddå, blir det motsols då eller?? ;-) får väl hugga tag i någon och kolla ifall det stämmer.. finns ju en del människor att välja på, typ 1 1/2 miljard!!

En annan form av kommunikation

Jag har flyttat och slutat åka tunnelbana. Fast egentligen slutade jag med det för längesen. Det var i samband med mitt bilköp för si sådär 2 år sen som jag valde bort det kommunala kommunikationsmedlet... eller inte helt och hållet men jag tar mig hellre fram och tebax till jobbet i min bil med min egen musik utan att behöva trängas med okända människor som luktar och låter konstigt. Ibland måste jag ta undermarkståget, inte för att någon tvingar mig utan mer för att jag jobbar vissa kontorstider då bilköerna går mig på nerverna, eller som nu när min lilla pärla står parkerad på Bollgatan i Lich =)

När jag flyttade till stockholm fanns det en gratistidning som heter Metro, sen kom City den är mer söderrelaterad och känns rätt för mig eftersom jag bor söder om stan. Nu har redaktionerna som ger ut tidningarna insett att det är bättre att sätta ut personal på alla tunnelbane-nedgångar och stoppa blaskorna i händerna på folk för att få oss att läsa just deras tidning. City hade en skön snubbe vid skanstulls nedgång som stod med ipod i öronen och som alltid såg glad ut. Jag tog gärna en tidning från honom. Metro hade nån fjortis som innan inte brytt sig så mycket men som så helt plötsligt började de ta sitt jobb mer på allvar. Det dök nämligen upp en tredje morgontidning .SE. Dom toppade bemanningen med TVÅ tidningsutdelare på varje station och sprang på ett aggressivt sätt fram emot varje person och stoppade in tidningen innanför jackan på människor bara för att få dom att läsa. Själva tidningen var också i ett mindre och mer behändigt format än de andra två. Detta beteende har resulterat i att de övriga två stackare som tidigare haft sina trogna läsare (läs mig!) nu också var tvungna att bete sig som jobbiga små försäljare i sydeuropeiska länder som försöker pracka på en billiga kopior av både klockor, väskor och smycken. Det blev tillslut ohållbart att bo kvar vid skanstull. När jag närmade mig trappan som leder ner till tågen var jag tvungen att parera alla innan jag nådde fram till mitt mål. Kom på mig själv med att fundera på vilken sida om korvkiosken man skulle gå för att lättast dribbla bort de andra så jag endast behövde ta den tidning jag ville ha. Jag fick nämligen otroligt dåligt samvete ifall jag gick förbi någon som bara försökte vara snäll mot mig och ge mig något gratis som faktiskt kan förgylla min dag. Självklart misslyckades dessa pareringar ock det slutade med att jag till slut satt på tåget med tre tidningar i handen, innan jag bestämt vilken jag skulle börja med var jag framme vid gärdet utan att ha läst en enda rad så det var bara att snällt lämna tidningarna i pappersinsamlingen och traska in på jobbet. Men då hade jag ju å andra sidan gjort en till god gärning (förutom den att jag har tagit emot en fin gåva från någon som tvingades upp i ottan bara för att dela ut en fin tidskrift GRATIS till mig bara för att jag ska sysselsätta min tågresa med något trevligt), nämligen sopsorterat!!!
ps Undra om dom sopsorterar i Kina? ds

Från koja till slott

Nu har jag äntligen kommit iordning =) Flytten gick som ett flytande vatten! Johansson var med som stöd vilket kändes bra, är ju inte helt lätt att va arbetsledare för 3 flyttkillar och samtidigt hålla reda på nycklar, krossade speglar och fulparkerade bilar ;-) Mamma anlände i söndags och har jobbat stenhårt i dagarna 3 för att få ordning på alla grejor, grymt! Två vändor till IKEA och div elaffärer och byggmarknader och nu finns det mesta man behöver i min lägenhet. Trivs kanonbra!! Nu kvarstår bara en vända till tvättstugan sen har jag stenkoll på ALLT i mitt nya område =) Imorgon är det full focus på Kina-resan. Ska packa utrustning och se till att allt fungerar.. shit.. börjar bli lite spänd inför det som komma skall, men det ska bli hur kul som helst =)

En kurs i krig

För ett år sedan gick jag en kurs i krig. Jag visste inte att det fanns kurser i krig men det är tydligen obligatoriskt för att man ska få lov att ge sig ut på jobbresor i nuförtiden. Hade värsta föreställningarna om hur kursledaren på ett mycket aggressivt sätt skulle visa oss hur man använder kameran som ett vapen vid strid och hur man på bästa sätt skyddar linsen ifrån granatsplitter. Sen kommer han visa hur man gör upp eld med en redhead (en lampa som används vid ljussättning) och hur man repilerar med hjälp av en XLR-kabel. Men han gick ut hårdare än så. Det första vi fick lära oss var nämligen att ifall man någon gång är passagerare på ett plan och det kapas, och om kaparen tar tag i dig och sliter med dig fram till flygplansdörren med en pistol riktad emot din tinning så ska man tydligen hoppa, och då gärna dra med sig den onde kaparen ner i fallet. Detta bygger då givetvis på att planet står parkerat. Öööh va?? Skulle inte du lära oss hur man ÖVERLEVER i sådana situationer, inte hur man DÖR, för det vet jag redan!! Att vara sportfotograf fick iom den kursen en helt ny innebörd. Trodde mitt jobb var helt oseriöst och meningslöst men nu känner jag hur allvaret kryper inpå. Det farligaste jag gjort i mitt jobb var nog när jag drällde runt i depån på STCC tävlingen på Mantorp förra året och på ett djärvt sätt riskerade liv och lem bland hundra vrålåk som for omkring i alldeles för höga hastigheter. Visst det finns även hotfulla situationer på diverse arenor runt om i europa och likaså i Sverige. Fast närmast handgemäng jag kommit på hemmaplan var faktiskt med en vakt på Råsunda.. dom gillar inte mig.. men jag gillar å andra sidan inte dom heller! =) Men seriöst jag vill inte åka till krigszoner och se allt elände live och känna lukten av sorg och död bara för att jag gått en kurs på Kristineberg hotell och konferens under en vecka och lärt mig hur man stabiliserar Max nacke med en böjbar plastskena och andats in genom munnen på en plastdocka utan underkropp. Nä.. jag vill åka på mästerskap och träffa elitidrottsmän och kvinnor, bo på flott hotell äta exotisk mat, dricka mycket dyrt rödvin och hitta min stenrika drömprins och aldrig mer komma hem mer än på små semestrar som jag och min extremt välbärgade man åker på ibland för att få lite ombyte i vårt extremt lyxiga liv. Då tar vi givetvis vårt privata jet..=)

Johansson skriver order!

Fredde Boy

Undra om Fredrik ringer snart...? Han var här förut och hjälpte mig ta ner skåpet ifrån väggen och lampan ifrån taket. Fredrik är bra på sånt men han blir så himla flåsig plus att han inte gillar att riskera fläcka ner sina svåra kläder.

Fredrik bor på Danderydsgatan, men är uppvuxen i samma stad som jag, Lidköping eller ”Lich” som vi på dialektalt slang brukar säga. Fast när han var liten bodde han i Saleby. Saleby är som en förort till Lich, för att använda storstadstermer, fast mer ute på landet eftersom Lidköpings kommun ju inte är så stor. Jag är säker på att nästan alla Fredriks grannar körde traktor. Sedan flyttade Fredrik in till city och blev en del av gräddan i Lidköpings innegäng. Han jobbade i den dyraste klädaffären och hade markerade bruna glasögonbågar i plast och rutig skjorta. Han bodde flott i en tvåa med balkong på krypavstånd från både Stadt och arbetsplats. När jag tänker på Fredrik så är det första ord jag förknippar honom med stilig. Fredrik är en stilig man! När man lär känna Fredrik så förstår man snart att så inte alltid är fallet. Min mamma tror att Fredrik är guds son. Det är i alla fall så hon målar upp honom inför andra. Jag tar i hennes ögon just vid det tillfället som Fredrik kommer på tal skepnaden av det ökända ”svarta fåret”. Det är ganska ironiskt eftersom Fredrik inte bara vid ett utan vid TVÅ tillfällen blivit av med körkortet efter att han kört för fort. Han har också varit jättefull och förväxlat sin toalettstol med en dyr teknisk apparat i sitt sovrum och så är han fågelhatare, han spottar tuggummi på trottoarer och har sparkat ner duvor i Italien. Nu har jag kommit på varifrån mamma fått den bilden av honom. Fredrik är försäljare. Hans jobb är att charma och förföra andra människor. Nä, han är ingen giggolo, han är klädförsäljare.
När Fredrik tar på sig försäljarkostymen kommer han fram, den personen jag väljer att kalla Fredde Boy. Fredde Boy har dyr moderiktig mörk kostym med Gucci bälte i sina smala cigarrett byxor och scarfs i halsen. Han har färggrann skjorta och svindyr Rolex klocka. En sån som gör att alla Rolex kännare vet att man tänkt till innan man köpt den. Fredde Boy dricker bara Bacardi Razz med färsk lime och går på modebransch relaterade fester med sin Louis Vuitton väska och YSL solglasögon. Fredde Boy pratar med kunderna med djup röst som låter lite så där whiskey bakis hes och skriver ordrar som en annan betalar räkningar. Hela jävla tiden! Hoppsan nu trillade det visst in en order på 1.8 millar! Det är Fredde Boy som med sitt bländvita leende och Sunsprayade ansikte glider in på Bollgatan (mina föräldrars adress) och visar upp sitt bästa jag. Fredrik säger att hans namn betyder fredsfurste och att han är av en fin tsarfamilj ifrån Saleby. Och att den egenskapen hindrar honom i vissa situationer. Vilka situationer han menade förmedlades aldrig riktigt, men en egenskap han har till hjälp måste ju va hans självförtroende. Min slutsats, det handlar BARA om personlighet! Att kunna använda sig av sina egenskaper i olika situationer i livet måste ju vara det optimala. Vad ska vi annars med personligheten till? Ok, kan hålla med om att Fredrik just nu framstår som svårt schitzofren men så länge man själv är medveten om att man faktiskt bara är EN person så kan det väl inte va så farligt att tona upp och använda sig mer eller mindre av olika personlighetsdrag för att nå framgång? Gränsen till att vara falsk är däremot hårfin.. Fredrik gillar det ordet "falsk", fast man måste kasta om bokstäverna lite och lägga till ett "an" , Flaskan! =) En dag i våras ringde Fredrik och berättade att han suttit med kalkylatorn och räknat ut att han varit nykter färre dagar än han varit berusad den månaden. Då tänkte jag att mamma RoseMarie skulle få en annan bild av honom och inse att han inte är guds bäste barn, men nä, hon tyckte synd om honom.. jösses...

Jag och Fredrik har bokat en resa till Thailand. Jag med mina hårt förvärvade eurobonus-poäng (många flygtimmar ha det blivit). Fredrik drog upp sitt American Express och pyntade det tvåsiffriga beloppet utan att blinka. Vi ska flyga till Bangkok och därifrån ta oss till en vykorts-strand och ligga på rygg, dricka färgglada drinkar och njuta av solen.. och bli skitsnygga förstås!!Fick ett tips av en kollega om ett ställe det tog 12 timmar i buss att ta sig till.. tror inte jag ska föreslå det för Fredde för thailländska bussar håller nog inte den standard han är van vid med AC, toalett, stereo med surrond system, minibar och ergonomiskt anpassade säten i skinn. Men det ska bli riktigt kul och spännande att åka dit! Först Kina givetvis och sen jobba 6 veckor till på hemmaplan men tiden går ju så fort =)

Nu ringer Fredrik!

Gammal kärlek

Fick kontakt med Daniel K på Facebook igår =) Ska använda mitt nya beroende till att söka upp gamla nära och kära och ta reda på vad de sysslar med nuförtiden, hur dom försörjer sig, social status och hur snygga dom är! Känns mycket bättre nu när jag har ett mission och all min tid jag spenderar uppkopplad nu fyller ett syfte =)

Delade känslor..

Jo det ska bli kalaskul att flytta, få nytt (produktion 2005) och framförallt STÖRRE boende är ju lyx i en stad som stockholm.. fint kvarter, bergis ordentliga grannar (mest barnfamiljer, säkert) och en balkong att sitta och dricka kaffe på de dagar solen kommer fram och värmer. Grymt!! Fast en dag som denna när man krälat runt på golvet och skurat element, torkat list, tvättat fönster och klättrat runt som en liten apa på div diskbänkar och torkat skåp som sitter så högt att man tror lilla Annas polare Långa farbrorn är min sambo så äre inte så speciellt skoj längre.. En kul grej är ju dock att jag får tillgång till den lilla lyan redan imorgon kväll =) Ska skriva kontrakt och städa lite till först bara...

Facebook

Jag har fått ett nytt beroende..alltså förutom sushi.. jag har blivit helt biten av "Facebookeriet". En dag som denna är det ganska skönt att det inte är så mycket att göra på jobbet för det enda jag gjort idag är att surfa runt, letat nya vänner (och gamla), svarat på meddelanden, poke´at folk, "addat" vänner, tagit ett moviequiz och skrivt på en massa människors väggar, eller Wall som det så hippt heter =) Men det är ju skitkul och har hittat folk jag har glömt bort och nästan alla på jobbet är medlemmar... har bara 1 problem.. hur gör man med folk som vill bli "addade" men som man inte vill ska ligga i ens Friend´s lista?? Inga probs om man inte känner människan men om det är någon man känner, men inte tycker om? Usch jobbigt! får ta mig en funderare.. oj nu fick jag ett meddelande, måste rusa!