Ingen Zlatan riktigt än

Var och såg Ajax få pisk av serieledaren PSV på Amsterdam arena ikväll. Gick väl sådär. Massor av folk dock, hängivna fans som slet sitt hår i frustration över missade målchanser. När Kennedy byttes in hoppades vi på en matchhjälte, men fick vara utan. Istället lämnade vi pressläktaren tidigt för att leta oss ner till mixed zone för att göra en intervju. Jorå, efter många trappor och missvisande pekningar av diverse funktionärer tog vi till slut rygg på en holländsk reporter-kollega och hittade rätt. Tror reporter-Staffan var lite spänd inför sin debut i intervjuområdet för han mumlade något om att han kände sig lite som trängt boskap i en hage samtidigt som han vred lite nervöst på mikrofonskaftet. Vårt offer Rasmus Lindgren valde dock att INTE gå den vägen ut ifrån omklädningsrummet trots överenskommelse. När pressansvarig gick och skulle hämta honom hade han tydligen smitit ut en annan väg.. konstigt.. jag menar borde inte han vilja ha lite tid i svensk tv? A det kanske bara är jag som tänker så, men läskigt om spelarna ska börja leka Zlatan redan INNAN dom landslagsdebuterat!


Det var en holländsk rappgrupp som stod för uppvärmningsmusiken före match.. intressant.

Spänd av förväntan ;-)

Hemåt

Åkte till Lidköping i fredags.. man kunde fortfarande känna besvikelsen över 18-2 resultatet borta mot Edsbyn i onsdags när man korsade stadsgränsen. Tur att det är uppehåll och vila, dom behöver nog det, grabbarna alltså. Förstår inte hur man kan falla igenom så totalt och låta sig förnedras på det viset. Viljan måste väl räcka i åtminstone 45 minuter, eller? Läste i lokaltidningen att dom slagit nytt rekord nu, Villa-Lidköping alltså. Flest insläppta mål i elitserien. Innan toppade dom listan på tidigast insläppta mål i en match, närmare bestämt den borta mot Tillberga och det var ärkeslåssis Fosshaug som petade in bollen efter bara några sekunders spel. Var i Los Angeles då men pratade med pappa i halvtid, han lät optimistisk men dom förlorade den matchen oxå. Vore liiite coolare om dom kunde toppa nån lista av en mer nobel anledning nån gång.. typ elitserietabellen.. men det dröjer nog. Dom som tror sig veta påstår att det är något som fattas i laget, för Villa har på pappret bra spelare. I tidningen skrivs det insändare från folk som spelar bandy på läktarna.. alltså sådana som alltid klagar under pågående match och som ska stå och berätta för alla andra på läktarna HUR man ska spela bandy, eftersom dom anser att grabbarna på planen gör helt fel. Detta sker alltså i underläge, aldrig när deras lag leder. Man kan kalla dom för medgångssupportrar. Just nu är det dom som spottar och fräser mest och menar på att Villa minsann inte ska ha någon inomhusarena, "det är ingen idé för dom är så dåliga"! Sådana såkallade supportrar förstår nog inte att det är just det som "fattas" i laget. Rejält med istid på stor plan, året om... stötta istället!!

Gick myspromenad i solsken med Mallis idag.. längesen man såg solen i det här landet så det var lika bra att passa på. Imorgon är det ju jobb igen efter ledigheten. Undra vad som bjuds i veckan? Tror det blir pk på Råsunda på tisdag, inför Turkiet matchen.

Nu ska jag iväg på filmkväll och måste även kolla sporten 20.00. Har hört ryktas om en levande kalkon som ska limo och gå på röda mattan. Spännande!

bye bye

En doft av flyg

Det blev sammanlagt 10 kanalen program på lite drygt 2.30 tim TV.. grymt ju med tanke på förutsättningarna. Det har varit en spännande resa, på många sätt.. Jag har lärt mig att om man är i costa rica och har med sig mer grejor än sina kläder så ska man "gaffa" fast dom runt kroppen, om man vill ha med sig dom hem igen vill säga. Ola tycker även att vi har lärt oss att det INTE är värt att släpa på stativet när man reser, "man kan göra TV ändå och tittaren märker aldrig någon skillnad" Jag kanske väljer att INTE hålla med på den punkten och det baserar jag då på den ilande smärta jag känner längst ner i ryggslutet på höger sida. Sen har jag lärt mig man INTE ska berätta för Olof "jag gör gärna en höna av en fjäder" Lundh att man råkat bli förknippad med en av fd porrskådisen Ron Jeremys dokusåpafotografer i lobbyn på Standard hotel i LA. En viss fotbollsexpert försökte oxå på fullaste allvar förklara att det faktiskt finns ufon som flyger omkring jättesnabbt i farkoster överallt och att han faktiskt sett flera stycken på TV, på Larry King.. joråsurrusåatte.. jag väljer nog att fortsätta att INTE tro på utomjordingar trots "bildbeviset".

Flygresan hem gick förvånansvärt fort. Dom serverade kyckling till lunch.. (jag åt givetvis fisk) vad mannen framför mitt och Olas säte åt såg jag inte, hans mage sände däremot TYDLIGA signaler på att det inte stod riktigt rätt till och behövde liksom lätta på trycket sisådär varannan minut.. asså jag tror aldrig jag varit med om något liknande. Ola fick lov att sitta med näsan i sin kudde och jag virade filten runt huvudet för att liksom isolera å stänga ute lukten men det hjälpte inte! Det är det absolut värsta jag varit med om. Tillslut fick jag nog och sprang bak i planet till flygvärdinnorna och "skvallrade". Vi hoppades givetvis på omplacering och uppgradering till business class... Att försöka förklara vad det var som "pågick" på rad 28 längre fram i kabinen var inte lätt kan jag säga, vet ju inte vad "dålig i magen" heter på danska. Det hela slutade i vilket fall med att en av flygvärdinnorna gick iväg med en sån där sprayflaska man har på toaletterna med luktagott för att få bort själva toalukten och precis när hon passerade pruttmannen på rad 27 så sprayade hon till.. sen var de frukost.. jo då var man sugen. Alltså jag trodde ju att om jag skulle dö på resande fot i ett flygplan skulle de bero på att planet störtade, inte att man blev gasad till döds.

Väl ute ur gaskammaren drog jag till med "Skulle bara fattas nu att min väska med utrustningen i inte följt med alla flygplansbyten på väg hem" Ha ha!! å lite "vore ju höjden av otur..bla..bla" å sånt snack typ. Trodde ju aldrig att det skulle lallas för 3:dje gången på den här resan och att ytterligare en väska skulle försvinna. Men jo! En olycka kommer sällan ensam som man brukar säga. Det borde ju han på rad 27 veta om inte annat! Efter lång väntan vid band nr 6 på Arlanda efter 22 timmars hemresa kunde vi konstatera att just den väskan INTE fanns med... fan vad trött man blir! Enda positiva med det var ju att jag slapp bära så mycket.. öhhhh.. nä det var inte en kul, glöm det! Till min stora glädje ringde i vilket fall en mycket snäll och hjälpsam man på baggageservice precus nu ifrån flygplatsen och sa att han hade min väska alldeles bredvid sig "Vilken av dom?" kontrade jag med då.. ha ha! Den hade tydligen "blivit kvar där bak" när väskkillarna lassade upp baggaget på bandet, vilket förtroende dom skaffat sig nu, resväskepersonalen alltså ;-)

Var precis uppe hos snälla grannen Stefan och hämtade post, han bjöd på kaffe, antar att påsarna under ögonen börjar synas nu. Är inne på vakentimme nummer 30 nu tror jag. Utmaningen resten av kvällen blir att hålla sig vid liv så man kan komma tillbaka i rytmen.. å så måste jag ju va vaken när min väska kommer farandes, före 19.30 har dom lovat.. jo dom har lovat..!

Simkort till mobil på onsdag! Då blir livet som vanligt igen =)

Vackra människor

Har suttit i lobbyn på hotellet hela förmiddagen och fixat lite med datorn, surfat alltså.. Mycket trevligare och sitta här för då får man lite liv och rörelse omkring sig. Mycket coola människor som rör sig här. Personalen har olika uniformer beroende på vilka uppgifter dom har. Personalen som serverar ute vid poolen har sportig tennisoutfit med höga strumpor och pannband, på restaurangen är man klädd på klassiskt amerikanskt dinerservitris-vis (blev ett långt ord) och valet-killarna är ganska biffiga och ser lite ut som fångar på ett fängelse med mörkblå byxa och ljusblå skjorta med kort ärm samt cool mössa till såklart. Lobbyn är inredd som en lounge och bakom desken finns en glasmonter där det varje kväll ligger en tjej klädd i vitt med sin laptop (mac förstås!!) och surfar.. Häromdagen satt jag just i den här lobbyn och redigerade ett reportage när en man kom fram och frågade om jag händelsevis inte råkade va en av Ron Jeremys fotografer, öhh nä, jag jobbar för svensk tv.. Just då hade jag inte sån bra koll på vem Ron Jeremy var, till namnet. Fick senare se mannen ifråga och kunde snart konstatera att det ju var den där porrskådisen som man ser i diverse dokusåpor nuförtiden och som ser jävligt sliten och äcklig ut.. men va fan, då har man sett en kändis i Los Angeles iallafall! Olof gick givetvis igång på alla cylindrar när jag berättade vad som hänt.. han har googlat Ron och kan varenda filmtitel.. men jag lovar, jag har inte filmat en endaste en av dom!!!!

Idag är det match och imorgon far vi hem.. blir kallt, men ändå skönt på nått vis.

David Hasselhoff

Oj, det har varit mycket sen vi kom hit. Mest intryck som ska smältas tillsammans med den jätteburrito jag serverades igår. Vi var på en supernice sportbar igår och åt mat som hade varit nog för en mindre kommun enligt Olof.

Uppkopplingen är för dålig här där vi bor så jag får lov att sitta på managerns kontor för att skicka hem materialet till stockholm.. det kallar jag service =) Inte som i Costa Rica där vi pressade oss in i business centret olovandes och managern för det hotellet hotade med att dra ur kabeln om vi inte flyttade på datorn.. dramatiskt..

Idag spelade vi in kanalen på Venice beach.. alla surfade. Blev jättesugen men det får bli en annan gång. Tänker absolut åka hit igen, på ledig tid alltså.. Grabbarna sprang i motljus i värsta Baywatch-stil och jag kan rekommendera en sväng in på fotbollskanalen.se för att se deras Hasselhoff moves ;-) (del 7) Annars var de intervjuer på spelarhotellet och sen träning.. inget speciellt.

Vi bor perfekt på Standard hotel i Hollywood nära "bevvan" och bra shopping. Nu har ju inte jag några pengar kanske någon tänker, men snälle Olof har faktiskt lånat utrymme på sitt konto och banken har fört över.. ordnar sig =) Mobiltelefon har jag oxå. Den är amerikansk men man kan prata svenska i den! Ha ha ha!! Det är humor ;-) ha ha! Förlåt, fick nog för mycket sol förut.. Känns ovant och konstigt med telefon och igår på träningen visste jag inte riktigt vart jag skulle göra av den utan gick omkring med den i handen hela tiden. Blev lite svårt att filma pga det men jag släpper den aldrig igen.. aldrig! Igår var jag och Ola och spanade in shoppingställen..finns en del.. blir en annan dag tror jag. Prio 1 är ändå kändis-"spotingen" Man köper en så kallad kändiskarta och far runt i fina kvarter och stannar bilen utanför höga murar och staket och pekar på huset som ligger innanför nånstans och säger typ: Här bor David Beckham! Å så sitter alla där och kollar in i muren ett tag och sen åker man vidare till nästa hus som man aldrig ser. Å så fortsätter det.. men man vet ju aldrig ifall man råkar vara där samtidigt som någon åker eller kommer hem.. man vet ju aldrig...

Nu ska jag gå till rummet och tvätta händerna i mitt orangefärgade handfat =)

Bye bye

Äntligen incheck

Ska åka till flygplatsen och se om dom har hittat mitt stativ samt meddela att jag drar vidare härifrån nu. Slår vad om att det ligger kvarglömt i baggageutrymmet i planet vi flög till NY med. Eftersom ett stativ ligger i en väska som är av modell lite längre så kan inte incheckningspersonalen skicka de på samma band som resväskorna så man måste själv leverera det till ett annat band. Ola tror att jag gick fel och lämnade in det till kassörskan på Pressbyrån som ligger alldeles intill specialbaggageincheckbandet på Arlanda... så vi ska gå dit och kolla när vi kommer hem. Jag har ju bestämt för mig att kvinnan som tog emot det hade Arlanda-uniform och inte en blå piké. Hon pratade visserligen bara engelska med mig men det trodde jag berodde på att jag själv ser så fruktansvärt internationell och berest ut ;-) Inte för att jag menar att Pressbyråpersonalen är engelsktalande, men a.. jag vet egentligen inte hur jag tänkte nu... hmm.. Efter mitt stativsök ska jag i vilket fall checka in det lilla jag har kvar och flyga ifrån det här skithålet. Jag tror att om man ska besöka det här landet så är det kusterna som gäller, inte San José! Där är det enligt rykte mycket vackert och jag tror på det. Man kan surfa där oxå =)

Det var en tråkig match att filma igår.. inte roligt för en sån som jag när det inte händer så mycket på den sidan planen man valt att stå på. I det här fallet bakom Costa Ricas mål. Jag var väl inte på nått vidare humör heller, inte kul när man saknar halva sin utrustning. Tycker trots allt mer synd om Bildbyrån ;-)

Gick strålande bra med alla intervjuer både i paus och efter match. Olof hanterar numera en mikrofon som om han inte gjort annat. Minns hans debut som tv-reporter för fyrans räkning i London under nån landslagssamling. Patrick kom en dag senare än oss så Olof fick hoppa in och göra Ljungberg-intervju. Han vet vad han vill fråga och när han vill ha sina svar. Efter varje fråga tryckte han bestämt upp mikrofonen under Ljungbergs haka och liksom krävde svar... det är en teknik som skulle få vem som helst att prata och som fler borde använda sig av.

Nu före avresa är det presskonferens, med lånemikrofon ;-)

Adios

Lite ledig

Helt underbart, idag har jag varit "civil" och utan kamera i totalt 4 timmar =) Otroligt skönt att kunna gå omkring i solen ute på stan och inte behöva tänka på länkar, fotbollsträningar eller inspelning av kanalen. Inte behöva kolla på klockan utan bara vara.. mycket behövligt och med trevligt sällskap och nu känner jag mig lite gladare igen igen.. nu nya tag och snart match. Fick låna stativ av kollegorna som ska producera matchen här på plats... snällt!

Önskar jag kunde visa det berg av toast som beställdes in under frukosten imorse.. säkert 3 hela limpor. Helt sjukt vad det konsumeras frulle av den manliga delen av tv4-gruppen. Har ju tyvärr ingen kamera längre, den låg ju i väskan så jag har svårt att visa, och det vill jag ju gärna eftersom jag är FOTOGRAF (ja på tv alltså) men ska se om jag kan få lite bilder ifrån Kåmark, han fotade även när jag och Marcus åkte costaricansk polisbil, jättekul! =)

Mycket märkligt att jag tycker att jag hör min telefon ringa och börjar typ leta efter vart jag kan ha lagt den för att svara.. den är ju liksom inte med mig längre.. Precis som dom som amputerat säg ett ben men ändå känner hur det kliar på tån. Mobilen har varit som en förlängd del av mig och nu börjar det märkas fysiskt att den är väck.. skumt.. Men säkert bra och nyttigt för en sådan som mig att lära mig leva utan.. asså jag köper ju givetvis en ny sen, men ändå. Tycker bara det är jobbigt att folk inte kan få tag i mig, fast mamma läs dina mail så får du veta vilket nummer du ska ringa =)

Ola vill att jag ska hjälpa till att putta in en dvd-skiva i en dator så han kan kolla på den.. känner väl att man måste dra en gräns någonstans och kanske lämna över en del av det tekniska ansvaret till reportern/kommentatorn/programledaren, ialla fall när det hamnar på en sådan nivå ;-) Nä nu ska jag bara packa väskan (jo, jag har faktiskt en till med mig =) och sen åker vi tillbaka till brottsplatsen, arenan alltså.

Heja Sverige! =)

Jag befinner mig i de laglösas land

Asså nu jävlar är det krig!!! Alltså med mig och invånarna i det här pisselandet!!! =( Saknar ord för hur jag känner just nu men minsta felsägning och jag klipper till... nä jag skämtar inte!

Det hände idag, där man minst anar att det ska hända. Inne på arenan, bredvid planen på ena långsidan, inburad av staket och såkallade vakter, framför läktaren där svenska journalistkåren befann sig... precis där när man för ett ögonblick slappnar av slår dom till och plockar inte en utan två väskor och går helt ogenerat ut därifrån. Min rygga med ALLA nödvändiga prylar för att spela in ett vettigt reportage.. mikrofoner, batterier, 5-polig XLR, lampa diverse kablar.. a sånt som gör det möjligt att göra TV. Dom snodde Markus på Bildbyråns väska också, där i fanns utrustning för en absurd summa pengar. Det talas om organiserad verksamhet och att "tjuvarna" bevakat och kartlagt våra moves under hela veckan.. låter helt sjukt. Man tror liksom inte att sånt händer. Ola var snabb och fixade fram ny mikrofon med kabel (!!!) från våra kollegor på Channel 7. Fortsatte vårt jobb och spelade in del 4 av On tour programmet vid poolen på hotellet. Kändes säkrare så. Saknar numera både mobil och plånbok så jag reser pankt vidare till LA... hurra.. eller nått... =(

Svårt att hålla humöret uppe under bjudmiddagen ikväll, men va fan.. det är ju bara prylar.. Olof tycker man ska surra fast sina ägodelar vid kroppen och stoppa pengarna under skinnet.. tror faktiskt dom hittar ett sätt att ta rubbet ändå.. när man minst anar det.

Gonatt

Våning 15

JO det stämmer visst! Olof hotade med aggressiv röst att jag skulle åka på stryk om jag fällde mitt säte på planet. Jag har till å me vittne.. he he..

Sitter just nu på hotellts våning 15 dit där bara vissa viktiga personer har access och väntar på att en ftp ska gå igenom, enligt datorn ska det ta 10 timmar.. jösses.. Fotbollskanalen On Tour blev 20 minuter långt idag, därav den stora filen. Bara hålla tummarna att det funkar. Isåfall kolla på Fotbollskanalen.se, riktigt underhållande!

Bredvid sitter Olof och skriver artiklar och Ola förbereder match på söndag. Han ritar (med linjal!!) raka streck kors och tvärs på ett A4-ark modell lite tjockare. I de rutor som blir ska sedan spelares namn skrivas in samt diverse statistik och övrig information och kuriosa. Sånt där som kommentatorer ska prata om när det inte händer så mycket i matchen, spelmässigt alltså. Varje "kategori" på papparket får en egen färg. Det är ett oerhört komplicerat system som måste va snabbt navigerat och som kräver sin man, Ola =) Blev lite grinig stämning när det visade sig att papparket inte legat helt slätt och därför böjts till en aning i ena hörnet.. var då tvungen att påminna om sällskapet. Jag menar igår blev Olof bestulen på sin dator och flygbolaget har fortfarande inte lokaliserat mitt stativ. Hellre ett stativ med böjda ben än inget stativ alls... eller.. nej, förstår nog Olas pappersfrustration en aning ändå ;-)

"Jag har Washington i andra telefonen"

Jorå, idag pratade man med "Washington".. fasen vad det kändes stort att säga så =) Precis som i en sån där amerikansk katastrof-film där jag väntar på att få order ifrån presidenten om vad jag ska göra för att rädda världen.. Var tvungen att ringa och styra upp länkbokningar på Channel 7 idag så det blev rätt frekvenser och styrkor på signaler och sånt avancerat som jag egentligen inte har en endaste koll på men va fan.. lite skådespelarskills har man väl å kan rabbla tv-termer så folk tror man är proffs =) Det är ju just därför jag är helt övertygad om att jag kommer bli upptäckt i LA!

Har just kommit tillbaka till rummet efter middag, idag blev det Café Mundo.. ganska skönt ställe, man fick vänta en halvtimma på bord och då vet man ju att det är bra. Stället ligger egentligen en 10 minuters promenad ifrån hotellet men trots att det var jag och 4 stora starka karlar så fick vi inte gå för hotellpersonalen. Blev taxi då. Som igår när jag efter lång tid spenderad i minimalt kontrollrum med tjock tv-arbetare fick nog och sa hej då, sprang ut på gatan och började vifta taxi, blev tillbaka kallad av Walter (han som inte vet hur man länkar) och sa "NO NO its to dangerous!!!" "Vaddå, jag ska ju ta TAXI till hotellet" Walter skakade på huvudet och sa att man ska inte åka taxi ensam så här dax.. då var klockan runt 19 å ingen direkt midnatt. Walter skjutsade mig tillbaka i sin suv. Här får man inte gå ut själv efter klockan 17 på eftermiddagen. Det är skumt.. Ola och jag skulle till Super Mercado idag för att handla vatten och frukt.. Skyndade oss iväg halv fem för att hinna tillbaka före "Sjuttontimman" var slagen.. Precis som om alla costaricaner förvandlas till varulvar så fort solen går ner. Åkte genom riktigt skumma kvarter igår när vi var på väg till den brasilianska köttrestaurangen här i San José. Där går 10 gubbar omkring med varsitt köttspett och serverar den som vill ha för en nätt summa på 31 dollar. Då får man alltså äta hur mycket kött man vill samt intaga den enorma buffé som stod uppdukad. Ett perfekt ställe för en sån som mig alltså ;-) Dom älskar kött mina kollegor så vad ska man göra.. Olof var inte blyg utan vevade in varenda köttkarl minst 3 gånger och satte säkert i sig minst 1 kilo själv. Jag åt broccoli, crabsticks och två sushibitar för samma peng men att få se köttkonsumtionen vid vårt bord var absolut värt varenda dolares =)

Så nej, jag har faktiskt inte sett så mycket annat än hotellet, träningsanläggningen och 2 restauranger sen jag kom hit. Sparar mitt liv och utflykterna till LA istället =)

Stativet har fortfarande inte dykt upp och ingen har någon aning om vart det är. Finns tydligen ingen information. Jag tror det är kvar i Stockholm faktiskt eller så hamnade det på fel flyg. Börjar kännas i ryggen nu. Idag blev Olofs väska stulen på träningen med hans dator och en av mina mikrofoner i.. herregud, undra vad som försvinner härnäst... man får ju va glad om man får med sig själv hem härifrån ;-)

Natti natti

Costa Ricas träning på matcharenan

Passande?

Kanske mer passande? ;-)

20 minuter tv till ingen nytta...

Det här är min utsikt just nu! Mannen på bilden är costarican och jobbar som någon slags tekniker på tv-bolaget channel 7 i San José. Han sitter på sin kontorsstol och spanar på diverse monitorer, trycker på lite knappar och är tydligen så lat att han aldrig lämnar stolen han sitter på under tiden han gör sitt så kallade arbete. Kan oxå bero på att mannen på bilden i den kycklinggula skjortan ätit sig fast och svällt ut och lixom kilats fast mellan armstöden på den lågt ställda kontorsstolen.. han är lite kraftigt lagd om man så säger..

Historien till varför jag sitter här på en stol framför min dator som står på en annan stol i ett pyttelitet rum med svinkall aircondition rakt ner i nacken är ganska lång. Den började egentligen för exakt 4 timmar sedan. Precis exakt då girade nämligen vår taxichaufför in framför ingången till just denna tvkanals byggnad. Jag i framsätet, som redigerat hela vägen ifrån träningsarenan och dit. I baksätet ramlar inte två utan 4 fullvuxna karlar ut. Två av dom på minst 1.98 cm över vattnet. Måste varit en fantastisk syn för dom som såg. Mitt fokus låg just då på länk 14.45 lokal tid. Bara det faktum att jag, eller vi lyckats få ihop först 15 minuter fotbollskanalenprogram och dessutom 1.45 till Sporten på lite drygt en timma efter träningen är ju ett under i sig. Att man dessutom hade 15 minuter tillgodo var ju därför helt oväntat. Just då, när vi klampade in fullpumpade av adrenalin så ringer dom ifrån Stockholm och säger att vi inte har någon länk längre och att inslagen inte kommer gå att skicka hem.... ungefär där gick luften ur.. Man har alltså lyckats med det omöjliga och dessutom ligger man steget före det tajta tidsschemat och så säger någon att "det inte går"??!! Alla som känner Ola vet att han har temprament, alla som känner mig vet att jag är likadan, om man tar två stora grekspel och slår ihop till ett vet ni vad man får då? Total apati kan jag säga.. precis som två pluspoler bara laddades ur och sjönk till marken.. Fasen, det känns för jävligt när man är så hjälplös och inte kan påverka situationen. Orkade inte ens skälla ut någon.. jösses, man kanske har tappat gnistan ;-)

Så nu sitter jag här för att en kollega sa att deras internetuppkoppling var snabb och att jag på så sätt kan FTP:a hem inslagen, alltså en form av mail kan man säga. BAra det att den där braiga uppkopplingen visade sig inte hålla samma kvalité som ryktesspridaren ville påvisa. Så det här blir min första kväll i San José, hopsjunken på en knarrig kontorsstol bredvid tjock-kyckling och tålmodigt väntandes på att vårt tv-material ska komma hem till Stockholm.. Jorå, mitt jobb är mycket glamouröst för er som undrar!!! Kom på att medans jag sitter här kan jag ju hålla tummarna för att kollegorna i Stockholm löser problemet tills imorgon =)

Gonatt

Hola!

Vaknade 06.00 imorse av att solen var på väg upp och lös försiktigt in genom mitt fönster på våning 10 på hotell Aurola i San José, Costa Rica. Hela resan snuddade på 24 timmar och det var otroligt skönt att få lov att gå och lägga sig i sin säng som ska vara min 5 nätter till. Har precis ätit en grym frulle och tog sedan en promenad till Radio Shack ett kvarter härifrån som enligt dom som vet är det ENDA stället där man kan få tag i en europeisk adapter i hela Costa Rica!! Sån tur har jag eftersom virrpannan glömde den hemma. Köpte två för säkerhetsskull. Mycket trevliga och hjälpsamma människor i den här stan måste jag tillägga =)

Klockan 12 lokal tid är det träning och innan dess ska vi banda Fotbollskanalen-prat. Blir helt otroligt stressigt idag då vi ju ligger 7 timmar efter och vill hinna få med ett reportage i sporten ikväll, men som Ola sa igår så blir den här dagen den värsta, rivstartar skulle man kunna säga.. Gjorde upp schemat för dessa två veckor på planet till New York igår, jag gillar sånt.. asså att planera och skriva upp saker på papper i punktform, blir mycket lättare att leva ett sådant här jobbliv då ;-) Annars gick den mesta tiden av de 9 flygtimmarna åt att leta efter Olas rödbeta som han "råkade" fippla ner på golvet under lunchen. Försök att krypa ner mellan två stolsrader med bordet nedfällt och diverse tidningar, skor, väskor, hörlurar, tuggummipaket och annat tjafs liggandes runt om på golvet och hitta en rödbetebit i storlek 2x2 cm!! Tills slut lämnade vi det därhän och konstaterade att eftersom mina sockar var vita så skulle vi snabbt märka om vi hittat rödbetebiten. Olof satt på sätet direkt bakom mig, fönsterplats givetvis. Olof är lång, väldigt lång och var tvungen att vika ihop benen för att få plats. Och hotade med svår misshandel om jag ens fick för mig att tänka tanken att fälla sätet under resans gång.. ha ha! Jag har nog aldrig suttit så väldigt rak i ryggen under en flygning ;-)

Mellanlandning å lunch i New York och där någonstans försvann även mitt stativ.. vilket ju känns sådär med tanke på att man ska filma träning i över en timme sen, men va fan det ordnar sig. I Manchester hittade ju Matte ett mindre avsågat träd som jag stöttade upp kameran på och som resulterade i svåra ryggsmärtor... kanske kan hitta ett liknande träd i nån djungel här =) Nä enligt baggage service ska den komma idag men det har jag faktiskt svårt att tro.


Jag i NY!! =)

Ola äter ceasar-sallad med kyckling!

Olof äter sallad med kötthög!!!

Ring inte mig för jag ringer inte er heller!

Asså jag fick just veta av Olof att telefonsamtalen ifrån Costa Rica med Telenor kostar 35 kr per minut! 35 SPÄNN!!!! Att bli uppringd är en tia billigare.. tjohoo.. ehh.. joråsurrusåatte.. synd om den personen som ens funderar på att slå mitt nummer de närmaste två veckorna. Som om att jag tänker svara.. å nej, det kommer icke på fråga.. Känner hur snåljåpen kryper inpå, han är en obehaglig typ som jag inte har så mycket att göra med i vanliga fall som tur är. 35 kronor per minut innebär ju 2100 riksdaler för en timme! (ja, jag använde min miniräknare). Undra om sms kostar lika mycket? Känner mig genast lite kallsvettig.. hur i hela friden ska detta gå?? Jag tror inte jag känner någon som fyller år den här perioden som jag måste ringa.. eller? Äh man får väl maila istället då. Antar att det enda sättet någon kommer veta om jag överlevt eller inte är genom den här bloggen och så de eventuella cred-skyltar jag får i sändning under de eventuella reportage vi skickar hem därbortifrån. Undra varför det är så dyrt? Har hört att dom inte har någon armé men det kan väl knappast ha något med saken att göra ;-) ha ha!! Är typ det enda jag vet om det landet, a å så att det kostar mucho dolares att ringa då oxå givetvis. Måste ringa Telenor och fråga vad dom pysslar med.. eller jag slänger nog iväg ett mail istället!

Gonatt

The blogg is on!

Jorå, nu äre dax igen.. åker om exakt 36 timmar, till Costa Rica alltså.. sen vidare till USA och Los Angeles. Sjukt snyggt designhotell är bokat på Sunset och jag är helt övertygad om att Hollywood-skylten kommer va det första jag ser varje morgon när jag drar ifrån gardinen. Enligt mig själv kommer jag bli upptäckt, känd och tjäna snuskigt mycket pengar, bo i flott slott i Hollywood Hills granne med diverse celebriteter och flyga hem i mitt privata jumbo jet till Sverige då och då =) Jorå så kommer det bli surru!

Var på Zinken idag.. herregud det som började så bra. Upp som en sol och ned som en pannkaka skulle man kunna säga. Pappa svor på läktaren, det gjorde jag med, inombords. Men va fasen, det var kul att va där i vilket fall. Har suttit i fem timmar med utrustningen idag oxå.. fan vilket meck men tror jag har löst problemet =) Tjohoo! Ska bli spännande att se hur det funkar på plats dock. Undra om costaricaner.. el costaricianer eller vad fasen dom kan tänkas heta är bra på tv.. hmm... man lär bli varse. Fotboll kan dom väl iallafall.

Nä jag får nog börja packa nu. Sommar i San José och vår i Los Angeles. Tar nog några timmar att få ihop den perfekta garderoben. Undra vilka skor man ska ha på sig för att se mest Hollywood-lik ut men ändå bekväm liksom?