Tvära kast

Ena stunden sitter man och äter middag efter en betydligt lugnare dag än vanligt och ska äntligen försöka andas ut efter två veckors race vad gäller fotbollsträningar, presskonferenser, intervjuer, direktare, matcher och reportage-leverans. I nästa andetag får man veta att Ryssland har presskonferens imorgon 12.30 ca 37 mil bort på vägen som går upp för bergen och ner genom dalarna och till slut leder fram till matchstaden Innsbruck. Ska jag vara helt ärlig så känns det sådär. Under ett sådant här fullspäckat mästerskap behöver man dom där små andningshålen för att kunna återhämta sig och ta nya tag. Kan låta konstigt men middagen ikväll var just ett sådant andningshål för mig. Inte bara det, det kunde även ha varit sista kvällen i Lugano. Om inte Sverige går vidare från gruppen på onsdag så åker vi vidare till Wien medan resten av gruppen far till Basel för kvartsfinaler. Det innebär alltså en fet splittring i gruppen.. bara en sådan sak.

Eftersom jag inte vet om vi kommer tillbaka hit så var det bara att packa ihop sina resväskor idag. Märkligt nog så har jag samlat på mig ytterliggare en väska som även den är full.. förstår inte vad som hände. Ok, kan hända att jag slank in i en affär eller två på ett grymt outlet med 120 fullspäckade märkesbutiker och kom tillbaka till hotellet med några påsar hängandes i händerna, men ändå.. en VÄSKA till! Tur att man kör Audi A6 i ett sådant läge.

En fantastisk nyhet som Olof kläckte vid frukosten imorse var ju att fyran numera äger Canal + och alla sporträttigheter som kommer med det. Vilken grej! Så vem vet.. imorgon kanske vi får en ny team-leader här nere i form av Arne Hegerfors! haha! Nä, jag skulle inte byta Patrick för alla "Arnar" i hela världen. Enligt rapporter är det tydligen högtryck på väg in över Innsbruck och man ska kunna räkna med 25 grader istället för dom 9 vi fick känna på sist. Tror det när jag ser det på termometern. Men den här resan har man ju hela resväskan med sig full med kläder så vid ett eventuellt väderomslag är det ju bara att stassa om. Jag håller alla tummar jag har för att Sverige går vidare så vi får åka tillbaka hit till Lugano.. för även om det regnar hela dagarna så finns det vänner som står beredda med paraply.. det är stort!

Bara dubbla espresso

Ungefär en sådan frisyr har jag också just nu. Håret står åt alla håll. Påsarna under ögonen hänger ner över kinderna och färgen i ansiktet går mot den lite mer gulgråa tonen. Pumpar på med c-vitamin i form av morotsjuice varje morgon vid frukosten, men sådana rena och naturligt upppiggande drycker hjälper inte i detta läget. Jag pumpar dubbel espresso som om det vore nubbar på midsommar. En i halvtimmen tror jag skulle vara perfekt, men det hinns ju inte med tyvärr. Men några om dagen är målet och däremellan blir det kolhydrater och vatten. Under nattpassen i bilen mellan matchort och Lugano hjälper inget koffein i världen. Då funkar bara det vita giftet, socker samt hög volym på radion. Maud tror att sådana här sömnlösa perioder lätt lägger på ett år eller två på utseendet.. fan.. jag som trodde jag skulle kunna komma undan med min ser-bara-ut-som-23-år-fast-jag-passerat-30-look åtminstone tills jag är 45. Mina fingrar har svårt att träffa tangenterna såpass hårt så att det blir några bokstäver i den här bloggen överhuvudtaget om jag ska vara ärlig.. kanske nöjer mig med bilder ifrån dagens aktiviteter.. ja så får det bli!

Jag och Patrick i "bus arrival zone"

Så ser vi ut bakifrån under intervju

Så ser Maud ut framifrån här hon ställer frågor.. fast oftast utan Magnus på axeln.

Reflexerna slår tillbaka väldigt på den lille säkerhetsvakten på träningsanläggningen i Lugano.. borde tejpas så man kan använda blixt när man ska fota.. om man nu vill ha en bild på en säkerhetsvakt i Lugano vill säga.

Emil leker tv-fotograf.

Duktiga stillbildsfotografer =)

Patrick valde bolognese till lunch en dag som denna.

Det är som i filmen

När vi körde över gränsen mellan Italien och Österrike idag var det som att åka in i en kuliss. Dom sista 5 milen mot Innsbruck var som en enda lång inåkning i filmen Sound of Music och jag tyckte jag såg svartklädda nunnor dansa runt lite överallt.. Nu efter en dag på arenan har jag kommit fram till hotellet för natten som ligger långt uppe på berget utanför staden och jag känner att jag förflyttat mig in i den svenska komedigenren. Jag är nästan helt övertygad att filmen Sällskapsresan 2 Snowroller spelades in just här. En av anledningarna är att den här lilla byn uppe på berget strax utanför staden Innsbruck består av en gata och på den ligger det några hotell, en restaurang, en klinik av något slag samt en kyrka. Det är väldigt Österrikiskt om man säger. En annan anledning är att dom inte gjort något med hotellet sedan filmen spelades in 1985.. inte förrän nu. För det renoveras för fullt här. Fast man ser liksom inte vad det är dom renoverar. Mannen i repan sa att det skulle vara klart om två veckor.. heltäckningsmattorna ska tydligen vara kvar.. vågat. En tredje anledning är att det känns som jag blev tilldelad annexet även om jag bara bor på andra våning. Det är trångt som tusan här för dom har av någon anledning tryckt in en tredje säng i mitt rum. Lite förvirrande för en sån som mig som gillar att sova på den högra sidan. Nu står det ju liksom en säng till där så jag hamnar lite ofrivilligt i mitten. Men det ska väl gå bra. Det viktigaste just nu är att se till att INTE frysa under natten. Det är nämligen snudd på vinterkallt ute. "Jaaaaa" jublade Maud "Då får vi lov att gå och köpa jackor". Alltid skönt att ha en anledning till shopping.

Jag tror föresten att man kan hitta karaktärer från filmen som liknar personer i den svenska presskåren. Nu tänker inte jag börja namedroppa och börja facedubbla en massa folk här, men personlighetsmässigt har i allafall jag dom två huvudkaraktärerna i min direkta närhet om man så säger.

Så nära Venedig har jag inte varit sen 1987

Har gjort en helt sanslös resa idag. Vi styrde neråt, närmare bestämt mot Venedig. Kan tyckas bli en omväg om man nu som vi skulle till Österrike och Innsbruck. På en av världens rakaste motorvägar for vi fram. Wern bakom ratten, Maud var radiochef och jag blev förpassad till baksätet. Det var skönt för jag är nämligen lite seg idag. Resan tog drygt 4 timmar och Maudan passade på att lägga nytvättade underkläder på tork i bagageutrymmet.. smart. Patrick, Olof och Mange tog den andra vägen. Den som går högt över berget och långt ner i dalen. Patrick körde hela vägen och Mange fick ta baksätet. Tror dom spar oss till nattkörningen hem på lördag. Vad dom inte vet är att vi kommer att göra en omorganisering i bilpoolsgrupperna.



Sportchef Pekkari hälsade på och bjöd på finmiddag igår. Tack Pekkari!

Obligatorisk fotografering

Jag tror inte att någon varit tröttare än vad jag är nu, någonsin. Efter en helt galen matchdag kom vi ifrån arenan kl 01.00 och hade då allt emellan 6 och 10 timmars körväg hem till Lugano. Det berodde liksom vem man frågade. Enligt vår GPS skulle det ta 5 timmar, men någon pratade om vägarbete och stängda tunnlar så vi visste ju inte om det stämde. Planen var att köra i 2-mansteam och göra tvåtimmarspass. 3 team delades in enligt följande: Fotbollskanalen med Olof-jeeeeesus-Lundh i spetsen och hans adept Stefan-stativlös-Wern. Dom placerade sig längst bak i folkvagnsbussen. Team 2 bestod av Maud-jag gillar dis bättre än solsken-Bernhagen och Patrick-jag är för stor för Lichtenstein-Ekwall. Team 1 placerade sig genast vid ratt och passagerarsäte för att få upp farten på köreriet redan ifrån start. Mange tog första sträckan. Meningen var att han skulle köra en timme och sen jag en timme och sen skulle vi byta team. Men en timme blev tillslut två och en halv så när bytet skulle ske kunde ju inte jag vara sämre jag, utan jag tog nästa sträcka. Plus att Olof som lyckades vika ihop sig själv och sina ben på ett obegripligt sätt där bak i sätet och sov tillslut med huvudet på dataväskan bredvid knäna inte riktigt gick att skaka liv i å då kunde man ju inte tvinga fram Wern för vem skulle han köra med?? Så hela teamindelningen pajade redan där. Men en "gråse" espresso på en bensinstation i Österrike kan skaka liv i en död och vips så var man var piggelin igen.. runt 3.30 på morgonen. Exakt 06.00 for vi över Luganos stadsgräns och fram till hotellt. Då var det bara att gå in och välta ner i sängen några timmar fram tills det var dax för nästa jobb. Träning och PK 13.00 på arenan.

Lustigt att dom tar kort på bilar som kör igenom tunnlar här i Schweiz. Det liksom bara blixtrade till när jag susade in i en av 5487 stycken på serpentinvägen hem. På andra sidan tunneln fanns ett hus med stora fönster och där inne satt en man och kollade på monitorer med något som såg ut som övervakningskameror av den tunnel vi just åkt igenom. Hmm.. tror jag skymtade mig själv på en av skärmarna ;-)

Har typ orkat äta sushi sedan jobbet avslutades idag. Hittade ett fantastiskt ställe häromdagen och idag var det äntligen dags. Ska nog dit imorgon igen. Krafterna är som bortblåsta och ikväll blir det dvd på rummet. Jag och min laptop =)

Det är något som inte riktigt stämmer med den här bilden.

Ola och Hedman i säkerhetskontroll vid arenan.

Maudan testar hållbarheten i studiobordet.

Kvällsrapport ifrån Salzburg.

Jag vid pitch före match.

4 länder på en dag

Schweiz-Italien-Tyskland-Österrike mellan kl 8 och 15 idag.. bra jobbat! Uppstigning tidigt och avresa mot Salzburg. I München hämtade vi ut vår hyrbilsbuss av märke VW och packade in vårt bagage. Wern fick inte med sig sitt stativ till sin lille kamera. Det hade tydligen hamnat i Stuttgart istället. Tråkigt för Wern som just i detta nu står och filmar Sveriges träning uppe på medialäktaren inne på matcharenan. Svårt att hålla den kameran stadigt utan stödben kan jag säga. Det är ungefär det här perspektivet Wern har att jobba med:


Patrick hade problem med uppkopplingen i mediecentret och till undsättning kom en grupp ifrån datasupport för att hjälpa till. Patrick uttryckte sin tacksamhet och berättade för en av dom hur tryggt det kändes att få hjälp av en japansk kille som ju oftast har stenkoll på allt som har med teknik att göra. Killen vände upp mot Patrick något surare än han hade innan och sa "jag är kines". Patrick försökte släta över det hela och frågade vilken stad i Kina han var ifrån. Visade sig att han är uppvuxen i Wuhan.. en industristad som aldrig sett dagens ljus pga all föroreningssmog som ligger som ett grått täcke över innerstan. Och där jag och Jede bodde vid två tillfällen under damfotbolls-VM förra året. Det var lite svårt att förklara för kineskillen som kontrade med frågan "har du gått där?"


Nytt länkteam i Salzburg, Alex och Tommy.

Maudan blev intervjuad av indonesisk tv idag. Verkar vara populärt i Indonesien, fotboll alltså. Fast efter det här framträdandet är nog Maudan också ganska populär där borta.

Sprang 800 meter med kamera förut i väldigt hög hastighet.. eller alltså så hög hastighet som ett löp med en kamera tillåter... för att hinna få ut början på Sveriges PK i tid före studioprogrammet var slut.. då har man fått motion idag också =)

Äntligen Sushi

Ja det regnar. Ja jag har ledsnat på vätan som kommer uppifrån. Är rätt less på det som ligger på marken också då jag ständigt envisas med att trampa rakt ner i vattenpölarna som ligger tätt på Luganos gågator. Hoppas det är bättre väder i Salzburg. Vi åker dit imorgonbitti. Taxi till Malpensa, flyg till München, hyrminibuss till Salzburg, träning och PK sen hotell och sova. Då ska jag passa på att sova extra många timmar för på tisdag natt efter match ska vi köra i typ 8 timmar tillbaka till Lugano. Över bergen tillbaka till Schweiz. Vi måste det för att hinna tillbaka i tid till nyhetsmorgon och onsdagens träning och PK. Skönt snurrig man kommer att vara när onsdagskvällen närmar sig och arbets"dygnet" är över. Jag kan föresten sova äntligen! =) Kanske låter helt sjukt, men jag tror att det har med mitt sängsideval att göra. Valde fel helt enkelt. Nu är ordningen återställd och jag somnar utan problem på högra sidan närmast fönstret.

Det var skön stämning i vårt intervju-rum idag. Anders Svensson ville kolla i kamerasökaren hur Tobias Linderoth såg ut undertiden Maud ställde frågor. Han var impad över att man kunde retuschera bilden redan i inspelnings-skedet. Sen ville Chippen ställa frågorna till Sebastian istället för Maud, men det ville inte Larsson. Istället var Svensson där igen och gjorde diverse gester och andra spännande charader som fick stackars Seb att tappa fokus under intervjun. Sen var det min tur att tappa fokus då jag för första gången i min karriär dubbelklickade.. blev lite körigt där ett tag och jag tyckte precis att det lyste rött men nä.. som tur var satt Chippen kvar och svarade på frågorna en gång till. Efter en del hugg och kommentarer av både kollegor och fotbollsspelare valde jag att glömma och gå vidare i livet.. jösses.. det kommer aldrig att hända igen... ALDRIG!

På eftermiddagen åkte jag och Magnus och rekade vyer uppe på bergen runt om stan. Slingriga vägar ledde oss rakt upp bland molnen.. jättefint. Ska bara använda utsiktsbilder i mina jobb här framöver ;-) På vägen hem fick jag syn på ett annat himmelrike.. jag skrek och Magnus tvärbromsade. En sushi-restaurang mitt i Lugano!!!! Herregud, hur kan vi ha missat den. Ser ut som om jag kommer att överleva den här resan trots allt!

Oj starka ben upp för backen!

Olof och Patrick har numera publik under sina direktare. Enligt Olof vill dom ha autografer efteråt, men bara av Patrick.

Vackert!

Paradiset i Lugano

Mästerfotograferna i gummistövlarna