"Jag har Washington i andra telefonen"

Jorå, idag pratade man med "Washington".. fasen vad det kändes stort att säga så =) Precis som i en sån där amerikansk katastrof-film där jag väntar på att få order ifrån presidenten om vad jag ska göra för att rädda världen.. Var tvungen att ringa och styra upp länkbokningar på Channel 7 idag så det blev rätt frekvenser och styrkor på signaler och sånt avancerat som jag egentligen inte har en endaste koll på men va fan.. lite skådespelarskills har man väl å kan rabbla tv-termer så folk tror man är proffs =) Det är ju just därför jag är helt övertygad om att jag kommer bli upptäckt i LA!

Har just kommit tillbaka till rummet efter middag, idag blev det Café Mundo.. ganska skönt ställe, man fick vänta en halvtimma på bord och då vet man ju att det är bra. Stället ligger egentligen en 10 minuters promenad ifrån hotellet men trots att det var jag och 4 stora starka karlar så fick vi inte gå för hotellpersonalen. Blev taxi då. Som igår när jag efter lång tid spenderad i minimalt kontrollrum med tjock tv-arbetare fick nog och sa hej då, sprang ut på gatan och började vifta taxi, blev tillbaka kallad av Walter (han som inte vet hur man länkar) och sa "NO NO its to dangerous!!!" "Vaddå, jag ska ju ta TAXI till hotellet" Walter skakade på huvudet och sa att man ska inte åka taxi ensam så här dax.. då var klockan runt 19 å ingen direkt midnatt. Walter skjutsade mig tillbaka i sin suv. Här får man inte gå ut själv efter klockan 17 på eftermiddagen. Det är skumt.. Ola och jag skulle till Super Mercado idag för att handla vatten och frukt.. Skyndade oss iväg halv fem för att hinna tillbaka före "Sjuttontimman" var slagen.. Precis som om alla costaricaner förvandlas till varulvar så fort solen går ner. Åkte genom riktigt skumma kvarter igår när vi var på väg till den brasilianska köttrestaurangen här i San José. Där går 10 gubbar omkring med varsitt köttspett och serverar den som vill ha för en nätt summa på 31 dollar. Då får man alltså äta hur mycket kött man vill samt intaga den enorma buffé som stod uppdukad. Ett perfekt ställe för en sån som mig alltså ;-) Dom älskar kött mina kollegor så vad ska man göra.. Olof var inte blyg utan vevade in varenda köttkarl minst 3 gånger och satte säkert i sig minst 1 kilo själv. Jag åt broccoli, crabsticks och två sushibitar för samma peng men att få se köttkonsumtionen vid vårt bord var absolut värt varenda dolares =)

Så nej, jag har faktiskt inte sett så mycket annat än hotellet, träningsanläggningen och 2 restauranger sen jag kom hit. Sparar mitt liv och utflykterna till LA istället =)

Stativet har fortfarande inte dykt upp och ingen har någon aning om vart det är. Finns tydligen ingen information. Jag tror det är kvar i Stockholm faktiskt eller så hamnade det på fel flyg. Börjar kännas i ryggen nu. Idag blev Olofs väska stulen på träningen med hans dator och en av mina mikrofoner i.. herregud, undra vad som försvinner härnäst... man får ju va glad om man får med sig själv hem härifrån ;-)

Natti natti