Kom tillbaka till Hangzhou idag, men bara för den här natten. Imorgon åker vi till flygplatsen och hopps få biljetter till Wuhan för att möta upp Domanski med lag när de landar. Är ett väldigt åkande nu och jag bor på så många olika hotell att jag glömmer vilket rumsnummer jag har i vilken stad osv. Så här kan en dag se ut: Vakna tidigt, upp å käka frulle, in på rummet och packa väskor, checka ut, taxitur till flygplats, flyga till nästa destination, taxitur och ny incheck, kasta in grejorna på rummet och samla ihop utrustningen, kasta i sig en lunch (i bästa fall!!) och ny taxitur till arena, sätta upp redigeringen och hämta ut fotoväst, filma första matchen och efterföljande intervjuer, in i pressrummet och tanka in materialet i redigeringen, klippa och skicka inslag till sthlm, filma nästa match, samma procedur som efter första, taxitur tebax till hotellet runt 01.00, kolla mail, blogga och till slut lägga sig och sova! Är så trött nuförtiden att jag t.o.m somnar under taxiresorna och kan man slappna av i den här trafiken ja då är man ta mig f*n tröttare än genomsnittet! Men det är kul som bara den =) Vissa matcher somnar man av men Brasilien är en fröjd att se och följa. Dom gick segrandes ur mötet med Danmark ikväll.. kunde inte låta bli att småle lite för mig själv när slutsignalen gick. Måste man heja på Danmark bara för att dom är grannar? Jag gjorde inte det i vilket fall. Det gjorde ingen annan heller för den delen. Arenan var näst intill fullsatt och alla förutom en rad med danskar hejade.. eller rättare sagt vrålade "BRASIL BRASIL" I vänstra kurvan på ena kortsidan stod en stor klack i gult och grönt med 5 stora trummor, hejarklacksledare och konfetti. Dom körde hejarramsor som om dom inte gjort något annat i sitt liv, hade matchtröjor, peruker och var målade i ansiktet. Jag undrade för en stund vart alla brassar kom ifrån, dom har nämligen inte synts till på tidigare matcher. När jag bytte sida efter första halvlek såg jag.. de var ju inga brassar, det var ju KINESER!! Enda personen med brasilianskt ursprung var hejarklacksledaren.. han måste värvat resten ifrån gatan, dragit in dom på nått slags träningsläger och matat dom med sånger och trummor och diverse attribut. Dom fick bergis en peng oxå för besväret.. fast räknas det verkligen om man hyr in stöd på det viset?
I första matchen möttes Ghana och Norge.. Norge vann.. Ghana hade också en klack på läktaren, jag vet för jag hörde dom hela matchen.. det var Ghanas riktiga klack.. jag vet för alla var nämligen ghananer. Dom var liksom där och stöttade på riktigt.. speciellt han som var förste trummare. Herregud vilket engagemang. Från första matchminut till 90 spelade plus lite till slog han på sin trumma, han vilade inte ens i halvtid.. med samma takt satt han där och slog på sin bongo eller kongo eller vad det nu kan tänkas heta. Undrar om inte han gjorde ett bättre jobb och kämpade mer än vad tjejorna i hans lag gjorde ute på plan. Och det spelade ingen roll om det blev 2-0 eller 6-0 han trummade på med samma känsla och inlevelse ändå. Han började inte svära och bua mot sitt lag, eller reste på sig och gick för att de låg under. Han hade garanterat heller inte tagit emot några kinesiska pengar för att sitta där och svettas och känna hur handflatorna så sakta domnar bort.. han visade hur ett riktigt fan stöttar sitt lag. Det är stort tycker jag!
Pontan ringde just till mitt rum och sa att han led av tillfällig sinnesförvirring. Så länge man inte bor på ett rum vars nummer går att likna vid någon spelares matchtröja så glömmer han bort. Slutade med att han hade väckt 3 pers innan han tillslut tog sitt förnuft tillfånga och ringde repan... bara det att då glömde han bort mitt efternamn.. men nu har jag lovat att byta till något mer kinesiskt eller afrikanskt under resten av turneringen.. eller varför inte japanskt!! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar